När C-ledaren Annie Lööf steg upp i talarstolen på onsdagskvällen var villkoren förändrade. Ett dödligt knivattentat hade inträffat inte långt från scenen i Almedalen några timmar tidigare.

Därför blev det inget vanligt tal. Men Lööf framförde sina vanliga mantra om att hon vill se en samling i mitten av politiken.

– Centerpartiet är en outtröttlig kraft för breda överenskommelser, som ger Sverige en stabil kurs framåt. Men fler måste hitta modet och orken att vara med och bidra, sa hon.

Förmodligen vill hon se en regering där både M och S ingår och där hon själv är statsminister, som debattören Lisa Pelling tolkade det i en kommentar hos SVT efter talet.

Men samtidigt tar Lööf mer avstånd från Sverigedemokraterna än av Vänsterpartiet. Det tolkar statsvetaren Jonas Hinnfors som att Lööf öppnar för förhandlingar om regeringssamarbete med vänstersidan.

Verklighetsfrånvänt

Det är sorgligt att ledande politiker i Sverige inte håller sig till verkligheten utan upptar väljarnas tid med fria fantasier. Annie Lööf har dessutom en hållning som strider mot parlamentarismens idé. Den går ut på att väljarkåren ska ha möjlighet att byta ut makthavarna i staten. Detta genom att fälla sittande regering och rösta fram oppositionen till regeringsmakten.

Lööf vill kortsluta väljarnas makt. Hon vill bestämma vilka som ska regera, över folks huvuden. Det är respektlöst.

Särskilt som inga andra partier – tack och lov – ställer upp på den bisarra idén om ”den breda mitten”.

Istället för att tala om fantasier borde Annie Lööf ta väljarna på allvar och ge besked om vilken regering man får om man röstar på Centerpartiet.