Den är en del av Göteborgs karaktär, restaurangbåten i Vallgraven vid Kungsportsplatsen. Fem gånger har den kantrat och fyllts med vatten. Och fått smeknamnet ”matvraket”. Nu har den öppna igen. Ordningen är återställd, tack vare idogt entreprenörskap.

Våren 2021 kantrade båten igen, samtidigt som pandemin rasade. En diskussion utbröt om det egentligen var värt att rädda båten. ”Ett lönlöst projekt” menar kritiker, men ägaren Bao Ngo hade stora ambitioner för sin restaurang som han investerat över 15 miljoner kronor i.

– Jag vill inte ge upp, jag älskar den här båten, sa han även när det såg som mörkast ut.

Många turer – tekniskt och juridiskt

Efter kantringen sa Stadsbyggnadskontoret till GP att skrovet var ”mer eller mindre utdömt”. Bao Ngo höll med och ville därför riva skrovet och sätta en ny båt på plats. Men det gick inte staden med på. Bygglovet för nuvarande båt gavs 1951. Sedan dess har en detaljplan tagits som säger att Vallgraven ska vara öppen. Bao Ngo fick inget bygglov för ny båt på den legendariska platsen vid Kungsportsplatsen och där Stora teatern finns på andra sidan Vallgraven. Alltså: han måste renovera befintligt fartyg – eller överge platsen efter rivning.

– Vi har kommit med massor av förslag och hoppades att det fanns ett sätt att runda detta på men har fått nej på allt. Stadsbyggnadskontoret sa själva att renovering av skrovet var ”en utopi”, ändå är det vad vi måste göra nu. Allt vi fått är folk som pekat på paragrafer och sagt “detaljplan, detaljplan, detaljplan”, sa arkitekten Velizar Maksimovic ansvarig för båtbygget till GP förra året.

– Att behålla båten i kanalen innebär en levande stad med olika typer av arkitektur. Det är klart att man inte kan säga ja till vad som helst, men lite mer samarbetsvilja från Stadsbyggnadskontoret hade såklart varit önskvärt, sa byggentreprenör Patrick Johansson.

Ägaren backade inte – Renoverade mot alla odds

Ägaren gav inte upp. Senare under 2021 bärgades det gamla skrovet som kantrat och varit delvis vattenfyllt. Hela insidan revs ut, allt som var kvar var bjälkar av trä i tre våningar. Båten var bara ett skelett av något som en gång varit. När GP rapporterade om båtens öde i december stod reportern i dörröppningen i aktern på översta våningen och såg rätt ner till skrovet i botten. Det är ett enormt arbete ägaren måste få gjort på den nu 100 år gamla båten. För första gången sedan den förtöjdes i Vallgraven under andra världskriget renoveras hela insidan från grunden.

– Jag kan inte backa, det är bara att gasa på. Båten måste bli starkare än någonsin, den får inte sjunka igen. Det var sista gången nu, sa Bao Ngo.

– Det fanns experter som inte såg något värde i det. Men den som sitter på båten har ju en annan tanke, en dröm om vad den kan bli. Nu tror jag att vi har lyckats nå den, säger Lars Wikstrand som jobbar med Bao Ngo sedan 2019.

Nu har restaurangbåten Floating Saigon öppnat

Nu i juli har det legendariska fenomenet fått liv igen. Bao Ngo berättar vad man gjort för att säkerställa att båten inte sjunker i framtiden.

– Allt från botten av skrovet och hela vägen upp är nytt, säger han.

En betongplatta har gjutits i grunden för att få stabilitet i båten. Därefter har skrovet klätts i ett slags vattentät skumbädd. En fartygskonstruktör har bistått med hjälp.

– Redan nu när vi går i båten märker vi det. Förut var det svajigt så här, säger Lars Wikstrand och gestikulerar en böljande rörelse. Nu är det stabilt, fortsätter han.

Nu luktar det nyslipat trä och takfönster som målats över av någon tidigare ägare har upptäckts och avtäckts så att solen kan sila ner på borden.

– Vi kunde inte ana hur mycket som kunde gömmas i den här båten.

Nu har den träribbade väggar som löper längs insidan och taket har målats med motiv från vietnamesiska landskap. Köket är nybyggt och Bao Ngo är både stolt och passionerad när han pratar om maten. Under intervjun håller han på att lära upp ny personal och måste ursäkta sig då och då. När GP är på plats under fredagen (22 juli) har de bara haft öppet i två dagar.

– Många tidigare stamgäster har ringt och ringt, och väntat på att vi ska öppna. Nu är de äntligen välkomna tillbaka. Båten är flytande, säger Bao Ngo.

Entreprenörskapets enorma betydelse för utveckling – och kultur

Den här historien är intressant eftersom den visar på hur utomordentligt viktigt enskildas entreprenörskap är. Utan Bao Ngo hade en bit av Göteborgs karaktär gått förlorad. Byråkrater fattar ingenting. Det måste till människor som har energi och en levande själ, som vågar satsa och prova nya vägar för att skapa nytt – men, vilket aldrig får glömmas, också rädda det gamla som är fint och speciellt, det som är en del av ett samhälles själ.

Berättelsen om restaurangbåten i Göteborgs allra mest centrala delar utgör en pusselbit i Göteborgarnas gemensamma identitet, med kopplingar både till sjöfart och stadens historia med Vallgraven som Gustav II Adolf lät gräva ut som militärt skyddsvärn när västkusten inte var självskrivet svensk. Jag minns första gången restaurangen kantrade 1982. Som det har snackats om den båtens öde. Den är helt enkelt en del av Göteborg.

Den typen av värde går inte mäta. Inte på något sätt. Det är därför många, som byråkrater och postmodernister, inte förstår. Det handlar om den varma känslan för hemtrakten, om det som ger trygghet och igenkänning. Ja, det som ger livskvalitet.

Att också entreprenörer, som annars alltid får skäll för att de vill tjäna pengar, kan ha djupare förståelse för samhällsvärden är en viktig poäng i denna berättelse om hur en murken, vattenfylld 100-årig pråm kunde förvandlats till en trevlig restaurang på vatten mitt i stan.

*
Artiklar i Göteborgs-Posten: Därför räddas inte kantrade restaurangbåten (16 juni 2021), Rivas eller räddas? (23 dec 2021), Restaurangbåten tillbaka (26 juli 2022)