Igår kom några domar om upploppen i påskhelgen, denna gång i Linköping. Straffen blev låga – 2,5 till 4 års fängelse för grovt blåljussabotage, även om livstids fängelse ingår i straffskalan. Lagens minimistraff behöver skärpas.

Polisen har hittills identifierat ett hundratal personer i samband med koranupploppen som skedde i flera städer under påskhelgen. Av dem är drygt 40 misstänkta för grovt blåljussabotage.

Nära minimistraff i Linköping

Igår, torsdag, dömde Linköpings tingsrätt tre män för grovt blåljussabotage i samband med upploppen i Skäggetorp i Linköping den 17 april. Brottsrubriceringen ger minst två år och högst livstids fängelse. En av de dömda fick nära minimistraffet, två år och sex månader. Två äldre gärningsmän fick tre år och sex månader samt fyra års fängelse.

Dessa straff nära minimum utdelades trots att åklagaren under rättegången betonade hur allvarliga handlingar de tre gärningsmännen begått.

– Syftet var att skada, kanske döda, poliser. Det här är oerhört fegt. Och jag menar att detta är sabotage mot blåljusverksamhet, sa åklagaren i sin slutplädering. 

Nära minimistraff i Örebro

I slutet av juni kom Örebro tingsrätt med en första omgång domar. Fyra män, 21 till 29 år gamla, stod åtalade för brott under korankravallerna. De dömdes för grovt blåljussabotage. Påföljden bestäms till fängelse mellan fyra och fem och ett halvt år. Bara två av männen dömdes till utvisning. 

I början av juli dömde Örebro tingsrätt ytterligare fyra män för grovt blåljussabotage till fängelse i mellan två år och sex år. Det massiva våldet de stod för utsatte enskilda poliser för direkt livsfara, och därför råder det inga tvivel över att männen gjort sig skyldig till ett grovt brott, anser tingsrätten. Men påföljden blev betydligt närmare minimistaff än maxpåföljd.

Inte ens blåljussabotage i Rinkeby

Korankravallerna i Rinkeby i Stockholm blev lindrigare än på andra håll. Den förste som dömdes efter påskhelgens upplopp fick av Stockholms tingsrätt i maj endaste sex månader för våldsamt upplopp och försök till våld mot tjänsteman. Han dömdes inte för blåljussabotage även om han enligt domen kastat sten mot polisen och också sparkat på polisbilar.

Var meningen med nya lagen?

Flera av dessa domar kommer att överklagas till hovrätt och kanske prövas i Högsta domstolen. Först när det skett kan vi bedöma hur justitieminister Morgan Johanssons nya lag om blåljussabotage fungerar i verkligheten. Hittills har den fungerat dåligt. Tingsrätter har givit låga straff för några av de värsta kravaller vi sett i Sverige i modern tid, då poliser varit utsatta för dödligt våld, polisbilar plundrats och satts i brand och utrustning – inklusive uniformer – har stulits.

Dessa brott hade kunnat hanteras inom gammal lagstiftning om olaga upplopp. Meningen med lagen om blåljussabotage var att straffen skulle bli högre om ordningsmaktens och räddningstjänstens arbete försvårades. Morgan Johansson (S) skröt om hur hårda straff denna lag medförde – upp till livstid.

Men hittills är ju lagen meningslös. Tingsrättsdomarna ligger nära minimistraffet två år. Frågan är varför Morgan Johansson satte så låg minimipåföljd. Var det för att göra lagen meningslös, även om han i medierna kunde babbla om livstid? Är det fortfarande synd om gärningsmännen? Är det fortsatt den mentalitet som Dan Eliasson åskådliggjorde – när han tyckte synd om en brutal mördare i flyktingmottagning: ”Vad har den stackaren varit med om?” – som gäller?

Svaret är – utifrån vad vi hittills sett – ja på samtliga frågor.

Hårdare straff för att förhindra beteendet

En ny regering måste skärpa minimistraffen i flera brottsrubriceringar som handlar om våldsbrott. Ett sådant brott är grovt blåljussabotage. Där borde det vara minst sex års fängelse i straffskalan. Då hade de nu dömda redan i tingsrätten fått straff i paritet med den våldsamma attack mot demokratin och det svenska samhället man utförde under korankravallerna i april.

Skälet till att höja straffen för våldsbrott är att skapa medvetande i ”målgruppen” om att man inte kommer undan längre. Tänk efter före. Så mycket i de berördas liv skulle bli bättre om de aldrig tog till våld. Ett civiliserat samhälle har skyldighet att göra det väldigt klart att man inte kommer undan om man går över gränsen. Då åker man dit – rejält.

Det andra syftet är att de som ändå tillgriper våld blir inkapaciterade under lång tid. Inlåsta så att de inte kan begå nya brott mot vare sig anhöriga eller allmänheten. Rättsstatens uppgift är – i grunden – att skydda laglydiga medborgare från att utsättas för våld. Det är dags att Sverige får en sådan rättsstat.