Nu springer statsvetarna ut till Socialdemokraternas försvar. Men de framför faktafel. Det är pinsamt att de som ska syssla med kunskap och inte vara aktörer i det partipolitiska spelet är just det.

KOMMENTAR. Riksdagens instrument för att utkräva ansvar av såväl hela regeringen – genom misstroende mot statsministern – eller enskilt statsråd finns sedan nya grundlagen 1974. Den möjligheten användes första gången 1980. Då var det oppositionsledaren Olof Palme (S) som riktade den mot statsminister Thorbjörn Fälldin (C).

I radions Studio Ett igår hävdade statsvetarprofessorn Johannes Lindvall vid Göteborgs universitet att detta maktinstrument var tänkt att kopplas till formella fel hos statsråden. Och att misstroendet mot Morgan Johansson var en blandning av KU-kritik och allmän kritik mot politik, vilket han ansåg olyckligt.

Men Lindvall borde studera historien lite bättre. Första gången misstroende riktades i riksdagen var 1980. Och det var Socialdemokraternas partiledare Olof Palme som låg bakom. Han hade inga som helst formella argument mot Fälldin utan enbart politiska. Palme gillade inte regeringens ekonomiska politik.

Och Palme begärde misstroendeomröstning trots att Fälldin ledde en majoritetsregering. Då fanns inga V-vildar som använde sin vågmästarställning för att kräva mer stöd till kurdiska organisationer.

Olof Palme satte därmed praxis för misstroendeinstrumentet. Det kunde användas i olika syften. Och grundlagen anger att misstroendevotering ska verkställas efter vissa regler, men utan föregående beredning.

Misstroende har antagits

I Expressen går en annan statsvetare, Maria Lemke, ut med påståendet att Sverigedemokraterna har fått sina begäran om misstroende ”avfärdade”. Det är fel. Så sent som i juni förra året fälldes statsminister Stefan Löfven i misstroendeomröstning i riksdagen.

Då röstade SD, M, KD, L och V för misstroende. Den 21 juni röstade 181 för en misstroendeförklaring, 109 emot (51 avstod från att rösta och 8 var frånvarande). Stefan Löfven blev därmed den första statsministern i Sveriges historia som fällts i en misstroendeomröstning.