Igår meddelade centerledaren Annie Lööf att partiet kommer att rösta för S-regeringens budget. Detta även om den är framförhandlad med Vänsterpartiet. Detta får nu både intern kritik och kritik från partiets liberala vänner.

ANALYS. Eftersom Centerpartiet fått gehör hos S-regeringen genom ett mycket sent påkommet pensionsförslag (som förmodligen inte kommer att behandlas i riksdagen), kommer partiet att rösta på regeringens vårbudget imorgon onsdag.

Detta tolkas nu från många håll (bland annat här i Samtiden) som att Centerpartiet överger mitten och blir ett vänsterparti.

Lööf får kritik från sina vänner

Kritiken har inte låtit vänta på sig. Även internt inom partiet ogillar man Annie Lööfs strategibyte. Lööfs eget ungdomsförbund Cuf är kritiska: ”Pensioner ska avgöras i pensionsgruppen och budgetomröstningen ska följa praxis. Att Centerpartiet nu frångår budgetpraxis är olyckligt”, skriver Cuf-ordförande Réka Tolnai.

Liberala tidningar som backat upp Lööfs mittenlinjer beklagar också att Centerpartiet valt vänstersidan i politiken. Exempelvis skriver Kristianstadsbladets Sofia Nerbrand på ledarsidan: ”Nu står ett oerhört splittrat rödgrönt läger, där C numera tydligt ingår, mot en stridslysten högeropposition.”

Från näringslivets tankesmedja Timbro, som tidigare varit mycket förtjusta i Centerpartiet, kommer nu kritiska röster: ”Jag hoppas att Centerpartiet i framtiden kan ledas av en ny generation borgerligt sinnade liberaler. Det finns många förmågor där. Men att Centerpartiet under Annie Lööfs ledning är helt och hållet förlorat till Socialdemokraternas block råder det inga tvivel om”, skriver Catarina Kärkkäinen som är ansvarig för idéutveckling på Timbro.

Oundviklig slutpunkt

Första steget i denna förvandling från högerliberal till woke-vänster togs när Annie Lööf beslutade att rösta ”nej” i riksdagen till borgerlig statsminister 14 november 2018. Det var ett enormt svek mot det man sagt före valdagen.

Genom att förnedra de gamla alliansvännerna var det borgerliga samarbetet historia. Lööf talade istället om den breda mitten, som ingen förstod vad det skulle innebära. Eftersom C bränt broarna till de borgerliga och fortsatt se SD som något värre än V, fanns bara en väg framåt – att gå åt vänster. Socialdemokraterna har varit ”förstående” för den försvagade centerledaren och givit henne tröst. På det sättet har man lockat över henne till vänstersidan i svensk politik.

Hur centerväljarna ser på detta återstår att se. Det är ju inte långsökt att tänka tanken att de som vill se en icke-socialistisk regering väljer något annat parti i valet i september.

*

Se inslag i Riks på temat: