Den lag som skulle skydda utryckningspersonal har visat sig verkningslös, så som det mesta justitieminister Morgan Johnsson tar för sig. Lagen innehåller livstid i staffskalan, men mest frikännanden eller högst fyra månaders fängelse är det ynkliga utfallet.
KOMMENTAR. Lagen om sabotage mot blåljusverksamhet infördes 1 januari 2020 då det blivit allt vanligare att personer attackerar polis, ambulans-, brand- och räddningspersonal, främst i områden med hög andel med invandrarbakgrund.
Fyra månader högsta utdömd påföljd
Men trots lagen är det få som åtalats för brott riktade mot ambulans- och räddningspersonal.
SVT:s granskning av åtal och domar under lagens första dryga två år visar att endast 202 personer åtalats för sabotage mot blåljusverksamhet. Av dem frikändes 98, och tre personer åtalades för grovt brott. Och endast milda påföljder har dömts ut. Trots livsstid i staffskalan är det mesta som dömts ut… fyra månaders fängelse.
– Jag kan konstatera att lagtexten ställer ganska höga krav, säger Isabell Bjursten, kammaråklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum till SVT.
Tomt slag i luften
Detta är en av de lagar som Morgan Johansson (S) skryter om att han infört. Men lagen har visat sig vara ett tomt slag i luften.
”Lagen mot blåljussabotage är en typisk Morgan-lag. Den låter väldans tuff, med livstids fängelse i straffskalan. Men i praktiken reser lagtexten höga krav, få döms och det högsta straffet som dömts ut är blott fyra månaders fängelse”, kommenterar kriminologen Fredrik Kärrholm.