Polismyndigheten har mer resurser än någonsin, fler tekniska hjälpmedel och skärpta lagar. Ändå klarar man upp allt färre brott.
Förutsättningarna för att lösa grova brott – som skjutningar i gängmiljö – har aldrig varit bättre, trots det har ”polisens förmåga gått bakåt”, säger kriminologen Amir Rostami till SvD (betalvägg).
Kompetensnivån har sjunkit kraftigt
En genomlysning av polisens arbetsmetoder måste ske för att ta reda på varför så många gängmord förblir ouppklarade.
– I Sverige är vi inte tillräckligt bra på att tillvarata kunskap inom organisationen, men inte heller att ta till oss kunskap från andra länder, säger han.
Rostami stöder därmed de skrämmande inblickar som erfarna poliser givit till både SvD och DN förra veckan. Då sa exempelvis Jacob van Rooij, tidigare gruppchef inom Stockholmspolisen för grova brott med ansvar för utredningar mot kriminella nätverk att ”Vi har inte varit så här dåliga på tjugo år”.
Flera poliskällor menar att kompetensnivån sjunkit kraftigt och att polisen tvingas anpassa utredningarna efter vad personerna som leder den klarar av. Se mer om polisernas kritik här.
Polisen har mer av allt – gör ändå allt sämre
Polismyndigheten har fler anställda och större budget än någonsin, utan att ha blivit effektivare. Diskussionen om fler poliser och mer resurser bör handla om vilken typ av resurs som behövs för att möta dagens brottslighet, anser Rostami.
– Den organiserade brottsligheten är specialister på att begå brott. Vi behöver möta det med specialister på brottsbekämpning. Inte med generalister som det är idag, menar han.
Utomlands har man lyckats bättre. Exempelvis har kriminaltekniska utredningar i New Jersey, USA, lyckats få ned handläggningen från flera månader till 24-48 timmar, säger Rostami.