Somliga hävdar att L måste klara spärren för att det ska bli majoritet för oppositionen. Det håller inte tre konservativa debattörer med om, som istället varnar för att en röst på L riskerar bli en bortkastad röst.
Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna bör sluta att samarbeta med Liberalerna och i stället fokusera på att locka över väljare från det krisande partiet. Det skriver Arvid Hallén, Julian Kroon och André Popovski, tre konservativa debattörer, i Svenska Dagbladet.
”Varje röst kommer att behövas för att driva igenom ett regeringsskifte. Partiet Liberalerna är den svaga punkten”, skriver de och fortsätter: ”varje röst som läggs på ett L som åker ur riksdagen är en förlorad röst som skadar borgerligheten”.
I sakfrågor tycker de tre att de konservativa partierna ska vinna över L-väljare genom ta hand om frågor som kärnkraften, integration, kriminalpolitik, och särskilt skolan.
Bra partiledare med dåliga partikamrater
För egen del har jag ambivalenta känslor inför L-partiet. Partiledarna Lars Leijonborg, Nyamko Sabuni och Johan Pehrson är rejäla personer som jag gillar bättre än många andra. Därför är det kul att debattartikeln på denna punkt är synnerligen träffsäker: ”I en kartläggning av Liberalernas riksdagsmän som genomförts av Jan Teorell vid Stockholms universitet (här) visade sig Johan Pehrson vara riksdagsgruppens överlägset mest konservative medlem. Ett L-parti som enbart bestod av Johan Pehrson vore inte ett problem för högern. Tyvärr har han också partikamrater.”
Problemet med L är partiets interna splittring. Där finns många vänsterliberaler som är lika rabiata som Annie Lööf. Särskilt i Stockholm.
Om L kommer in i riksdagen är risken överhängande att riksdagsledamöterna för L från Stockholm sätter krokben för ett fungerande regeringsarbete för nuvarande opposition. Ja, de kan mycket väl ingå ett nytt januariavtal i strid med sin egen partiledning.
Den soppa vi haft i parlamentet sedan valet 2018 undvikes bäst om L inte kommer in. Så är det.
Och Sverige behöver ett starkt underlag för en ny regering. Det finns så oerhört många problem att ta tag i och som regeringen måste kunna ägna all energi åt. Då har man inte tid för vimsiga vänsterliberaler.
Väjare som vill se ett regeringsskifte behöver rösta på dem som tydligt och klart VILL lägga om från den politik som förts hittills.