Att public service agerar på ett sätt som ser ut som islamistisk propaganda är krisen på en helt annan nivå än den diskussion om partiskhet och vänsterbias som länge pågått.

KOMMENTAR. I sina sändningar på invandrarspråk – arabiska, somaliska och kurdiska – har Sveriges Radio givit en islamistisk propagandabild av Ebba Busch uttalande efter korankravallerna. Man har inte poängterat att Busch vill att polisen ska kunna upprätthålla lag och ordning, utan påstått att hon vill skjuta muslimer.

Detta är så grovt att det måste utredas på djupet.

Varför?

Farligt agerande av SR

Ja, vi kan börja med juristprofessor Mårten Schultz, som ser det som en av årets största medieskandaler: ”Förutom att det är publicistiskt oacceptabelt är det också farligt. Om någonting, visar de upplopp som följde på Paludans provokationer vilket våldskapital som finns i grupper som använder angrepp eller upplevda angrepp på islam för att begå brott. I ett upptrissat läge är det väldigt allvarligt om public service bidrar till att öka hotbilden … genom felaktiga uppgifter.”

Islamistisk propaganda

Ett annat allvarligt problem är att SR agerar på ett sätt som stöder militanta islamister som vill underblåsa konflikten mellan muslimer och det svenska samhället. Vi är många som är kritiska mot islam, och vårt budskap till de som har band till fjärran kulturer är att om de vill leva och verka i Sverige måste de acceptera att det är svenska seder och bruk som gäller här. Men om man respekterar det svenska samhället och vill vara en del av det, har vi inga problem.

Denna distinktion vill islamister sudda ut och göra det till en strid mellan islam och det kristna samhälle som Sverige i grunden är. Och att det är utsiktslöst att försöka passa in i det nya landets kultur.

Denna islamistiska kampanj såg vi i vintras när man från utlandet underblåste hat mot svenska socialtjänsten för de svenska lagar som gör att barn kan tvångsomhändertas genom LVU. Några sådana lagar finns inte i muslimska länder eftersom de är klankulturer som sköter också sociala frågor. Därför vänder man sig mot svenska lagar.

Sveriges Radio underblåser konflikten genom att publicera grovt förfalskade budskap från svenska politiker.

Budskap på utländska språk svåra att kontrollera

Det är ingen slump att vantolkningarna av Ebba Busch skett på språk som få svenskar kan. Många arabiska predikningar kan bryta mot svenska lagar och utgöra hets mot exempelvis judar och homosexuella utan att något händer. Detta eftersom språkbarriären gör det svårare att upptäcka för svenska myndigheter.

Dessutom är det inte första gången SR hamnar på fel sida om demokratin. Man hade häromåret en medarbetare som inledde relation med en man som hade utvisningsbeslut och av säkerhetspolisen klassades som säkerhetshot. Han fick insmickrande intervjuer i SR. Ändå skedde ingen granskning av hur det hela gick till.

Granskning

Den här gången måste en granskning till. Iallafall så länge sändningar på andra språk finns kvar. Hur organiseras sändningarna, vem gör översättningarna och vem som kontrollerar att det blir korrekta budskap som framförs?

Det har ett löjets skimmer när redaktionschefen Klas Wolf-Watz ska försvara sändningarna från granskning: ”Politiker ska vara på armlängds avstånd”.

Det avståndet avsade man sig när man lät radion bli islamistiskt propagandaorgan.

Skattebetalarna har alltid rätt att granska vad deras pengar går till. Också när det gäller kultur och medier.

Busch: Förtroendet skadat

Att Sveriges Radio tar så lätt på den nya avslöjanden är allvarligt. Kristdemokraterna överväger nu att inte medverka i radion under valrörelsen:

”Journalister och politiker är inte på samma lag, men det måste finnas ett ömsesidigt förtroende för den andras agerande. Det förtroendet är från vår sida skadat. Vi vill reparera det, men det kräver att SR faktiskt talar med oss”, skriver Kristdemokraterna i ett inlägg på Facebook.

Partisekreteraren fortsätter:

”Om SR inte vill föra denna dialog med oss, så måste vi av naturliga skäl överväga vår medverkan på partiledarnivå vid Sveriges Radios valintervjuer.”

Detta visar hur långt ifrån opartiskt och balanserat som public service har hamnat.