Om man gradvis hyvlar ned trösklarna för kompetenskraven kan svensk polis i framtiden bestå av personer som är allt annat än lämpliga för polisyrket. ”Därför föreslår vi nu att minimikraven höjs och språktestet återinförs”, skriver polisen och riksdagsledamoten Katja Nyberg (SD) tillsammans med partiledaren Jimmie Åkesson.
S-regeringen har meddelat att kraven för att komma in på polisutbildningen ytterligare ska sänkas. Detta trots att lärare vid utbildningen varnar för att allt fler elever är allt annat än lämpliga, ja rent av omdömeslösa. Något Samtiden rapporterade i Polisstudenter med skrämmande låg förmåga.
Nej till etnicitet som bedömningskriterium
I en debattartikel kritiserar Nyberg och Åkesson den väg S-regeringen valt:
”I stället för att se till att rekryteringsprocessen vilar på kompetens och kunskap, noteras ett skifte där bakgrund och etnicitet blivit fullt accepterade som centrala bedömningskriterier.
Ett konkret exempel på detta är att kravet på svenskkunskaper tagits bort. Dessutom har krav på högskoleprov, som omfattar en svenska-del, strukits. Som om det inte vore nog så har minimikravet avseende resultat i begåvningstestet sänkts från 4 till 3. Det är fel väg att gå.”
Artikelförfattarna påpekar att poliser behöver författa rapporter, dokumentera vittnesmål och upplysningar där det är extremt viktigt att det blir rätt och begripligt. Risken är med andra ord uppenbar att lägre kompetenskrav kommer att innebära fler och grövre misstag.
Mångkultur går före rättssäkerhet
Åkesson och Nyberg frågar varifrån dessa destruktiva förslag kommer ifrån, och svarar: ”Allt bottnar i en närmast manisk jakt på att få in fler personer på utbildningen, vilka inte nödvändigtvis passar som poliser, utan i stället har rätt profil för att passa en politisk mångkulturalistisk riktning, där yttre attribut och ursprung prioriteras framför begåvning och kompetens.”
Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning – höja kvaliteten och därmed respekten för poliskåren.
Partiet vill ha noggrant avvägda kvalitetskontroller i polisutbildningen. För att locka fler högpresterande och begåvningar till polisyrket vill man se riktade lönesatsningar, betald polisutbildning, bättre arbetsvillkor generellt och fler karriärvägar. En sådan utveckling kräver höjda antagningskrav, inte lägre ställda.
”Detta borde vara en självklarhet, men tyvärr är det inte så det ser ut i dagens Sverige”, avslutar Jimmie Åkesson och Katja Nyberg.