”Varför har jag ändrat mig? Världen gjorde just det”, skriver den radikale socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen när han nu ansluter till den Natopositiva sidan.
KOMMENTAR. Nu är det klart – Socialdemokraterna kommer att stödja svensk ansökan till försvarsalliansen Nato. Vem kan inom partiet säga nej när nu den stridbare vänsterrösten Daniel Suhonen, grundare av S-föreningen Reformisterna och chef för tankesmedjan Katalys, börjat förespråka Nato?
Vänsterns Amerikahat tonar ut
Inom svenska vänstern har USA-hata varit en tongivande del av synen på omvärlden och lagt grunden för ett kraftigt nej till Nato. Vietnamprotester, ”USA ut ur Irak” och inte minst amerikanernas stöd till den judiska staten Israel har skapat starka antipatier inom vänsterrörelserna. Man har alltid varit nära till att stämma in i iranska ayatollornas favoritslogan: ”USA den stora satan”.
Sedan 1968-vänstern fick fart har USA också varit symbolen för kapitalism och marknadsekonomi – dessa avskyvärda sätt att skapa välstånd, ekonomisk trygghet och teknisk utveckling.
Men varken kommunism eller islamism har varit särskilt framgångsrika idéer att inspireras av. De har helt enkelt knäckt vänstern, som istället sökte sig till nya idéburna slagfält som identitetspolitik och konfliktsökande kring kön och ras.
Ryssland träder nu fram i all sin brutalitet
”Putins aggression dödar nu möjligheten till alliansfrihet så till den grad att inte ens språket kring den gamla politiken fungerar”, skriver Daniel Suhonen i Aftonbladet och förpassar de gamla vänsterrörelserna, som FNL och deras USA-hat, till historiens skräphög.
”Nu står vi här och måste snabbt öka vår försvarsförmåga och få säkerhetsgarantier. Då finns bara ett realistiskt alternativ på bordet och det är Nato”, konstaterar han.
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har stödet för ett Natomedlemskap ökat bland svenskarna. Den 21 april visade en Novus-undersökning för första gången att en majoritet av befolkningen, 51 procent, är för ett medlemskap.
Konservativa i Sverige har också varit emot Nato-medlemskap, men med hänvisning till att landet varit alliansfritt i mer än 200 år, sedan Napoleonkrigens slut. Fram till för några årtionden sedan hade Sverige en av världens största försvarsbudgetar per capita. Sverige har en stor försvarsindustri och ett eget stridsflyg i JAS Gripen. Men nedrustningarna som genomförts sedan 1990-talet gör att Sverige idag har svårt att uppnå nödvändig militär säkerhet.
Ett Nato-medlemskap skulle snabbt ge starka säkerhetsgarantier. Om Sverige ansöker tillsammans med Finland står också Sverigedemokraterna (ECR) bakom beslutet.
Avgörande är hur Finland agerar
Ännu starkare opinionsströmningar till fördel för Nato finns i Finland som också är alliansfritt. Likt Ukraina har Finland en lång gräns till Ryssland. Hur Finland gör har stor betydelse för Sverige. Det är en styrka om länderna kan agera samstämt.
Mycket talar för att Finland är nära förestående för att med en kraftig majoritet i riksdagen ansöka om medlemskap i Nato. Också Sannfinländarna är med på att landet behöver stärka sina försvarsgarantier mot den nyckfulle grannen i öst.
Om Finland ansöker talar det mesta för att det också i svenska riksdagen finns ett brett stöd för att göra detsamma.
*
Denna artikel publicerades först i The Conservative.