Nu tar gruppledaren i riksdagen Johan Pehrson över som tillfällig partiledare i Liberalerna. Han har lång politisk erfarenhet och företrätt partiet i riksdagen eftersom Sabuni inte suttit i parlamentet.

I mitten av 1990-talet lärde jag känna Johan Pehrson inom ramen för ”ekumeniken” då yngre politiker i de fyra borgerliga partierna träffades kvällstid regelbundet för att lyssna på en framstående föredragshållare och sedan informellt diskutera tidens viktiga frågor. Då var det höger-vänster i ekonomisk politik som dominerade, medan de samhällsproblem som idag tränger sig på inte fanns.

Pehrson beskrivs som en jovialisk person av Expressen-TV och det är den bild jag också har. Han har lätt att umgås med alla och gärna diskuterar politik. För att vara kort: Han är bättre än det parti han företräder.

Sabunis linje ligger fast

På sin presskonferens på fredagseftermiddagen sa han att han inför partistyrelsen hade ett krav för att ställa upp som tillförordnad partiledare. Och det var att den politiska linje som Sabuni intagit ska ligga fast.

Det betyder att Liberalerna vill ingå i en borgerlig regering med M och KD som har stöd av SD. Däremot tog Sabuni tillbaka beskedet hon först gav i en intervju om att L också skulle kunna stödja en regering där Sverigedemokraterna ingår.

Det är en mindre trasslig linje än Centerpartiet har, men inte särskilt tydlig.

Kan gynna Jimmie Åkesson

Liberalerna ligger på drygt 2 procentenheter. Det blir en tuff uppgift att lyfta partiet över spärren på 4 procent.

Om Johan Pehrson lyckas bättre med att nå ut med Liberalernas budskap och locka väljare, är det förmodligen från Moderaterna de väljarna kommer. Det innebär att tävlan om att bli riksdagens näst största parti kan hårdna mellan M och SD.

På samma vis kan det bli en vinst för Sverigedemokraterna om Moderaterna satsar på att rädda Liberalerna kvar i riksdagen och därmed flyttar sig mot mitten. Moderata politiker i stora regioner och kommuner satsar ju samtidigt på fortsatt samarbete med Miljöpartiet.

Då blir det uppenbart att det även fortsättningsvis bara finns ett parti som på riktigt vill ta krafttag mot kriminalitet och få ordning på migrationspolitiken med återvandring som politiskt mål.

Allt medan den försiktiga linje och långsamma förändring som Liberalerna står för, och som fortsatt leder till stora interna konvulsioner, inte skiljer sig från andra gamla partier. Både M och S har något skruvat till sina positioner. Man säger inte längre att gränserna ska vara öppna och att det inte finns någon svensk kultur.

Det är svårt att se vilken profil som Johan Pehrson och Liberalerna skulle kunna inta som inte redan är upptagen.