Flera kända S-märkta röster går idag till storms mot att de som har fel åsikt eller kan reta upp sina meningsmotståndare får polistillstånd till allmän sammankomst i Sverige. Det är djupt oroande om svensk vänster går mördarregimer som Iran och Saudiarabien till viljes.

Flera röster uttalar sig för att förbjuda dem som vill framföra islamkritik att få tillstånd av polisen att hålla allmänna sammankomster, så som Rasmus Paludan.

”Gruvligt” fel att tillåta sammankomster

S-märkte kriminologen Leif GW Persson skyller rent av upploppen på polischefer som beslutat att ge tillstånd till islamkritiska möten.

– Jag tycker att den centrala polisledningen har misskött sig gruvligt i den här situationen, och utsatt sina anställda på fältet för stor fara, säger han i TV4:s Nyhetsmorgon.

Leif GW Persson är mycket kritisk till att Paludan fick tillstånd, och förutsätter att Säkerhetspolisen har honom ”under uppsikt.”

Polisen borde inte ha givit honom tillstånd att hålla sammankomst, menar Persson, detta ”med tanke på hans historik i både Danmark och i Sverige”.

Den som får aggressiva motdemonstranter emot sig skall alltså inte få framföra sitt budskap. Det är en grov inskränkning av yttrandefriheten som Persson torgför, en hållning som gillas i diktaturer.

”Okunnigt” att bevilja tillstånd

En annan fanbärare för att påbörja avskaffandet av yttrandefriheten i Sverige är förre justitieministern Thomas Bodström (S). Han angriper dem som hävdar att Sverige ska vara en demokrati där också dårar har yttrandefrihet. Bodström vänder sig emot att man måste acceptera detta som en del av att leva i en demokrati.

– Det står uttryckligen i ordningslagen att man inte ska bevilja tillstånd om det kan orsaka bråk, säger Bodström i radioprogrammet ”Gry Forssell med vänner” i Mix Megapol.

Bodström menar alltså att kriminella våldsverkare ska ha rätt att tysta röster som de anser är provocerande. Om dessa hotar tillgripa upplopp ska polisen hindra åsikterna från att framföras offentligt på gator och torg.

Muslimer ska inte behöva följa majoritetssamhällets lagar

Ännu en S-röst är Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima. Hon menar att muslimer ska få slippa den svenska yttrandefriheten i sina ”områden”.

– Polisen ger tillstånd på sex platser i Sverige där det bor många muslimer. Man gör det också under den heliga månaden ramadan. Man hade kunnat säga nej med tanke på vilka upplopp som Paludan skapat tidigare, säger Jonna Sima.

– Vi kallar dem utanförskapsområden därför att det finns många som känner sig utanför samhället. Då ska inte majoritetssamhället tillåta uppenbara provokatörer att bränna den heliga skriften, säger hon i SVT Morgon.

Olika regler ska alltså tillämpas mellan muslimska och svenska bostadsområden. En naturlig fråga blir då om inte också sharia kan tillämpas i utanförskapsområden?

Iran och Saudiarabien håller med S-rösterna

Föga förvånande får dessa socialdemokrater stöd i Iran – som utsätter minoriteter med avrättningar genom att hänga dem i lyftkranar – och Saudiarabien – som styckar journalister och halshugger migranter på parkeringsplatser. Också andra islamistiska länder protesterar mot den svenska yttrandefriheten.

Detta faktum visar att det inte handlar om en enstaka islamkritiker, utan om själva yttrandefriheten som ett fundament i det svenska demokratiska samhället. Om islamkritiker stoppas, vilka blir det härnäst som ska tystas? Det finns alltid – alltid! – inkännande och empatiska argument för att stoppa än den ena än den andra rösten från att få framföra sårande åsikter. Men om man successivt tystar alla röster som någon enda själ kan uppfatta som kränkande, då finns naturligtvis ingen yttrandefrihet kvar.

Det är skrämmande att så få inom Socialdemokratin fattar att om man börjar tumma på rätten att hålla allmänna sammankomster, är man på det sluttande planet som slutar i förtryck och diktatur.

Poliserna som beviljade Paludan tillstånd till allmänna sammankomster gjorde helt rätt. De upprätthöll den svenska rättsstaten och demokratin.

Sedan är det en annan sak att ordningsmakten är för svag när den ställs mot det våldskapital som numera finns på vissa håll i Sverige.