Varken Finland eller Sverige är redo att just nu säga att man tänker ansöka om att bli medlemmar i försvarsalliansen Nato. Men analyserna av för- och nackdelar sker nu skyndsamt.

På onsdagen träffades regeringscheferna i Sverige och Finland i Stockholm. Högst på dagordningen står ländernas framtida säkerhetspolitik. Alliansfriheten – som varit rättestnöre i över 200 år för Sverige och i över 100 år för Finland – är kraftigt ifrågasatt efter att Ryssland 24 februari invaderade ett annat alliansfritt land, Ukraina.

Nu pågår i de båda ländernas huvudstäder intensiva överläggningar om hur största möjliga säkerhet ska kunna etableras utifrån de nya förutsättningar som kriget i Ukraina ger.

Finland har mer bråttom än Sverige

Den svenske statsministern är på pressträff utomhus vid lunchtid mer återhållsam än sin finske kollega.

– Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det finns risker och möjligheter med alla olika handlingsalternativ och därför tycker jag att vi ska analysera väldigt seriöst. Det ska inte ta för lång tid men den ska vara grundligt gjord. Utifrån den kommer vi att fatta beslut utifrån vad som är bäst för Sverige och Sveriges säkerhet, sa statsminister Magdalena Andersson (S, S&D)

Medan Sverige betonar vikten av analys och utredningsarbete, framstår det som att Finland vill gå fortare fram.

– Jag kommer inte ge någon tidtabell för när vi tar våra beslut, men jag tror att det kommer ske snabbt, inom veckor, inte månader, sa statsminister Sanna Marin (S, S&D).

Finland har en 130 mil lång gräns till Ryssland. Det får inte uppstå ett maktvaccum som Moskva kan anse sig kunna utnyttja mot Finland. Flera säkerhetspolitiska bedömare menar att det är säkrast om Finland, och därmed också Sverige, går med i Nato nu medan den ryska krigsmakten är fullt upptagen i Ukraina. 

Om medlemsansökan till Nato dröjer, kan Ryssland flytta sina trupper norrut och gå över gränsen till Finland för att hävda sin uppfattning om att man har rätt till en buffertzon i sitt närområde.

Länderna vill dock gå i takt

Samtidigt vill partierna som är förespråkare för medlemskap att länderna ska agera samstämmigt och gå i takt.

Sanna Marin uttalar inte rakt ut att Finland kommer ansöka om Natomedlemskap, men framhåller desto tydligare att det vore bra om Finland och Sverige gjorde samma säkerhetspolitiska val.

– Det vore bra om vi gjorde samma val i framtiden. Det är inget krav, men det vore väldigt bra att göra samma val och ha samma tidsplan, sa Marin.

Lika tydlig var inte Andersson om Sveriges beslut.

– Vi måste analysera situationen för att se vad som är bäst för Sveriges säkerhet och det svenska folket i denna nya situation, och man ska inte brådska. Man ska göra detta väldigt seriöst. Det är så jag arbetar som Sveriges statsminister, replikerade Andersson.

De båda var dock överens om att diskussionen ländernas regeringar emellan kommer att vara ”rak och ärlig”.

*
Denna artikel publicerades först i The Conservative.