På söndag är det presidentval i Frankrike. Sittande vänsterliberale president Emmanuel Macron leder – men bara knappt över Marine Le Pen som kandiderar för Nationell samling.

I den första valomgången ställer en rad kandidater upp, och eftersom ingen kommer att få 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång 24 april mellan de två som får flest röster på söndag.

Allt tyder på att Macron och Le Pen kommer att få flest röster, omkring 25 procent vardera. Övriga kandidater väntas inte rå på dessa båda. Bland dem de traditionellt statsbärande partierna, borgerliga Republikanerna och Socialistpartiet som tillsammans ligger på omkring tio procent. (Det är som om M och S tillsammans skulle få tio procent.)

Men de traditionella partierna blev uträknade redan i förra presidentvalet 2017, då Macron och Le Pen möttes i en andra omgång för första gången. Macron vann då stort, eftersom såväl vänsterväljare som borgerliga röstade på honom. Men nationelle Le Pen fick ändå 33,9 procent.

54 – 46 procent

Den här gången tyder opinionsmätningarna på att det blir jämnare mellan dem.

France24 rapporterar att ett genomsnitt av mätningarna tyder på att Macron har en liten ledning på 54 procent mot 46 procent för Le Pen.

Man skulle kunna tro att Macron som sittande president skulle vinna på oroligheterna i världen till följd av det ryska anfallet mot Ukraina. Särskilt som Le Pen tidigare haft goda förbindelser med Putin. Men Le Penn har distanserat sig från tidigare kontakter. Och Macron får nu allt hårdare kritik för att han är så angelägen om att förhandla med Putin. ”Skulle du också förhandlat med Hitler?”, är en fråga som ställs.

Därför blir inte Ryssland avgörande i franska valet. Istället är det fransmännens ilska över hur pandemin har skötts och den eftersatta sjukvården som präglar stämningen i landet. Också hotet från islamismen är i hög grad närvarande, inte enbart minnet av terrordåden mot Charlie Hebdo och mot Bataclan, utan också halshuggningen av läraren Samuel Paty hösten 2020, därför att han undervisat om yttrandefrihet. Islamismen ses som ett hot mot fransk identitet.

Le Pen kan bli första kvinnliga presidenten i landet

Man hör inte mycket stöd för Marine Le Penn från feministiskt håll, även om hon skulle kunna bli den första kvinnliga presidenten i Frankrike. Av någon anledning räknas inte kön när kvinnan inte är vänsterradikal.

Det är tredje gången Marine Le Penn kandiderar till presidentposten. 2012 fick hon 17,9 procent, 2017 fick hon 33,9 procent. Opinionsmätningarna tyder på att hon kan få 46 procent i år, i andra valomgången.

Om hon vinner några procentenheter till fram till andra omgången kan hon bli president. Det skulle bli historiskt. En nationalistisk kvinna som statschef i ett av EU:s mäktigaste länder.

Men oddsen talar för att Macron som etablissemangets kandidat tar hem segern.