Det var en expansiv finansminister som presenterade regeringens vårbudget på morgonen. Men den avslöjar ett väldigt hattande i den ekonomiska politiken. Flera skattehöjningar har sedan tidigare varit så stora att man nu behöver lägga förslag på återbetalningar till hushållen av el- och bränsleskatter.

KOMMENTAR. Finansminister Mikael Damberg lägger fram förslag för 35 miljarder kronor på riksdagens bord. Ändå uppehåller han sig mycket kring småsmulor på enstaka miljoner kronor, som utgör tusendelar av en procent av statsbudgeten.

Hög arbetslöshet och inflation

Två viktiga siffror var att arbetslösheten ligger på över 7 procent och inflationen på över 6 procent.

Detta är inga siffror att skryta med. Men Damberg tror att inflationen redan nästa år ska vara nere på 2 procent och att arbetslösheten ska sjunka. Det är att måla med väldigt ljusa färger.

Alla påpekar att det är valår. Då har regeringen all anledning att peka på att allt går åt rätt håll. Här kan man ju hoppas att regeringen får rätt, även om man inte vidtar några åtgärder som skulle motivera dessa ljusa prognoser.

Expansiv – men för vem?

Tvärtom kritiserar ekonomer som Lars Calmfors att regeringen är så expansiv även om landet inte är inne i en lågkonjunktur.

Den största satsningen är ”garantitillägget” för pensionärer med låg inkomst. Det är Vänsterpartiets modell som S-regeringen tvingats köpa för att kunna sitta kvar vid makten.

Problemet är att förslaget innehåller ”pomperipossaeffekt”, alltså att den som arbetat och slitit får lägre pension än den som inte arbetat. Framförallt migranter som inte betalt en krona i skatt kommer att tjäna på S-regeringens modell, medan de som Damberg gärna talar om – kvinnor som arbetat i vårdsektorn – inte kommer att vara de största vinnarna.

Damberg vill göra detta till en valfråga: är oppositionen med på att satsa på de pensionärer som har lägst pension? Han vill gärna ha stöd för regeringens modell som ger mest till de som kommit till Sverige sent i livet.

Här markerar oppositionen, såväl SD och M, att man arbetar med förslag på annan lösning som följer principen att det ska ha lönat sig att arbeta, och att ha gjort det i Sverige.

Försvaret

En annan större satsning i vårbudgeten är försvaret av landet. Militära försvaret får 2 miljarder kronor extra och civilförsvaret 0,8 miljarder kr extra.

Migrationen får mest

Klart störst ökning går dock till migrationen. Över 10 miljarder kr extra med hänvisning till prognoser om hur många som kommer till Sverige från Ukraina, ett land som anfallits av Ryssland och befinner sig i krig.

På presentationen av vårbudgeten var Damberg mer intresserad av att tala om hur migranterna ska spridas i landets kommuner, än ta upp en diskussion om hur migranter sprids mellan länderna i EU. Sverige har redan högst andel utlandsfödda sedan förra vågen 2015. Det är märkligt att Sverige från officiellt håll inte gör mer för att länder som Tyskland och Frankrike tar emot fler, eftersom de har betydligt lägre andel utlandsfödda sedan förra vågen.

Här lever drömmen om Sverige som en ”humanitär stormakt” kvar. Sverige ska ta emot många fler än alla andra. Det går naturligtvis ut över välfärden för medborgarna i landet.