Socialdemokraterna dominerar staten på ett helt orimligt sätt. I en debattartikel påminns vi om att Sverige i hög grad fortfarande har tendenser som ger skäl att tala om ”enpartistaten”.

Det är Timbro som i rapport pekar ut sex aspekter som undergräver demokratins krav på rent spel mellan partierna. Slutsatserna presenteras på DN-debatt idag.

1. Partiets finansiering

”S har drivit en hård kampanj mot svenska och utländska spelbolag, men har samtidigt utformat svensk spellagstiftning för att gynna sitt eget spelbolag”, skriver Adam Danieli och Benjamin Dousa.

2. Fackens rätt att diskriminera

Fackföreningar i Sverige har en myndighetsliknande funktion. Trots det ägnar de sig åt att straffa de oliktänkande som inte röstar på S. Sverigedemokrater tillåts inte ta uppdrag utan utesluts. Timbro återger SD-kravet på att fackliga medel får endast ges till parti om medlemmen godkänt det.

3. Hyresgästföreningens skatt

Denna organisation finansieras inte av sina medlemmar. I stället kommer en stor del av pengarna via den så kallade hyresförhandlingsavgiften, som alla hyresgäster – även de som inte är medlemmar – tvingas betala. ”De här pengarna används sedan till partipolitisk opinionsbildning” för S.

4. Utnämningarna av chefer i staten

”Hela 90 procent av de statliga tjänstemän som fått en tidigare politiker som högsta chef under denna period [2014-20], hade fått en socialdemokrat på den posten”, skriver artikelförfattarna

5. Politiska företrädare i svenska domstolar

Tvister på arbetsmarknaden löses i Arbetsdomstolen och tvister om hyror löses i hyresnämnderna. I dessa domstolar har Hyresgästföreningen, LO och TCO, som alla står S nära, möjlighet att utse domare.

6. Den politiska folkbildningen

Folkbildningsrådet fördelar statsanslag till studieförbunden. Där sker myndighetsutövningen i samarbete med ett antal förbund. Överlägset störst bidragsmottagare är socialdemokratiska ABF, Arbetarnas bildningsförbund.

Borgerlig naivitet

Alla dessa aspekter hade Reinfeldt-regeringen under åtta år kunnat göra något åt, men avstod. Förmodligen för att inte reta upp Socialdemokratin.

Artikelförfattarna summerar: ”Det finns en naivitet bland borgerliga företrädare som tror att västvärldens mest framgångsrika politiska rörelse förlorat det strategiska övertag man har format under nästan ett sekel. Om borgerligheten vinner makten i september behöver den göra upp med Socialdemokraternas strukturella förmåner.”