Vänstervriden inom forskning kring humaniora och samhällsvetenskap bekräftas i norsk studie. Men det saknas färska uppgifter kring var svenska forskare, journalister och lärare står politiskt. Den som dominerar har ingen lust att blottlägga sin makt.
En tydlig lutning åt vänster finns bland forskare inom samhällsvetenskap och humaniora på universiteten. Även om en majoritet av norska väljare röstade på något av högerpartierna 2017 fanns bland forskarna i humaniora och samhälle mindre än 20 procent som sa sig stå till höger. Det visar två studier som Håkan Boström pekar på i Göteborgs-Posten.
Äldre studier visar vänsterbias
I Sverige har någon liknande studie har inte gjorts på mycket länge. En studie från 2006 visade att samhällsvetarna stod till vänster, med undantag av ekonomer och jurister. Och med tanke på polariseringen de senaste årtiondet är det enligt Boström ingen vild gissning att övervikten för de rödgröna nu är närmast total.
När det gäller journalisternas partisympatier gjordes den senaste undersökningen 2012 och då hade de tre högerpartierna, M, SD och KD, ett sammanlagt stöd på 17 procent. Lärarkåren politiska preferenser undersöktes senast 2014 och där framkom också en tydlig övervikt för S, MP och V.
Trovärdigheten hos dessa professioner kan ifrågasättas med denna bakgrund. ”Man kan med fog hävda att det går ut över kvaliteten i arbetet om det råder en ensidighet i perspektiv. Att det skadar allmänhetens förtroende är helt givet. I förlängningen undergräver det våra samhällsbärande institutioner”, konstaterar Håkan Boström.
Grupptänkandet är djupt skadligt
Ja, det är det minsta man kan säga. Professioner som rör akademi, utbildning och opinionsbildning kan bara fungera om de är allsidiga och där balans finns mellan olika perspektiv. Om en radikal politisk inriktning får bli dominerande på gruppnivå slutar de att vara vetenskapligt grundade och förvandlas till osakliga och ideologidrivna miljöer som bedriver propaganda.
”Hur stor den intellektuellt ensidiga vänstertendensen är i Sverige 2022 kan vi ana”, skriver Boström.
Jo, och det är förmodligen därför inga aktuella undersökningar om ideologiska preferenser görs. Makten vill tala tyst om vänsterdominansen. Så länge man tiger om det ensidiga grupptänkandet kan oliktänkande konservativa enkelt hållas borta från allt inflytande, all forskning och alla studier om samhällets utveckling.
Konservativa samhällssynen
Fram till 1960-talet vägdes vänsterradikaler upp av såväl liberaler som konservativa. Boström menar att den socialdemokratiska dominansen blev total när staten tog över all finansiering och den enda motkraften, det privata näringslivet, inte prioriterade de mjuka samhällsvetenskaperna, utan endast ekonomi utöver naturvetenskaperna.
Så är det. Och det visar hur viktigt det är att konservativa perspektiv kan återkomma och genom vass, kritisk granskning kan föra samhällsvetenskaperna tillbaka till verkligheten och bort från utopierna och ambitionen att skapa nya människor.