Den nya bron i Göteborgs hjärta, mellan fastlandet och Hisingen, har kantats av problem. Men trots alla bakslag under bygget visar den senaste prognosen att budgeten på 3,5 miljarder kr kommer att hålla.
KOMMENTAR. Vi har sett hur en rad infrastruktursatsningar har antagits med glädjebudgetar som sedan överskridits kraftigt. Här kan misstankar väckas om ett närmast bedrägligt beteende där man pressar ner kostnaden för att få starta byggandet, för att sedan överskrida budgeten.
Glädjekalkyler
I det omdiskuterade projektet med världens dyraste sjukhusbygge, Nya Karolinska i Stockholm, handlade det om att politikerna själva lade till nya våningar och ändrade i projektet under byggtiden, så att kostnaderna ökade.
Om budgetar för infrastrukturprojekt är glädjekalkyler är risken stor att politiken prioriterar fel. Man startar stora glamorösa projekt, som sedan äter upp resurser så att mindre projekt som inte är lika prestigefulla får vänta, och vänta, och vänta.
Därför är det viktigt att den nya Hisingsbron i Göteborg tycks klara sig inom ursprunglig budget vid beslutstillfället 2009. Detta även om man råkat ut för flera tekniska bakslag med buckligt stål, fastlåst lyftspann, sprickor i trapphus som fick rivas och att fundament rörde på sig.
Öka trovärdigheten i infrastrukturbudgetar
Skälet var att man erkände att bron var ett högriskprojekt och krävde ansenligt budgetutrymme för oförutsedda händelser.
– Vi tycker det är skojigt att vi trots allt ändå sänker totalkostnadsprognosen för Hisingsbron. Ny totalkostnad är 3,3 miljarder. Det kan vi göra för att vi räknar in riskexponering och att vi inte längre ser någon risk med rörelserna i det här pylonstödet, säger Christer Niland, projektledare på trafikkontoret, till Göteborgs-Posten.
För att vi i Sverige ska våga satsa på stora offentliga infrastrukturprojekt måste de projekt som politiker antar faktiskt hålla de budgetar som beslutet innehåller. Det måste bli ett slut på glädjekalkyler som innebär att beslut fattas på felaktiga grunder.