I Sverige och Finland har diskussionen om Nato varit laddad i årtionden. Ett omfattande partnerskap har byggts upp, men länderna har avstått från att bli fullvärdiga medlemmar. Nu framgår betydelsen av medlemskap tydligt när Ukraina står ensamt och utan militärt stöd från Nato.
Rysslands imperialistiska krig mot den självständiga nationen Ukraina fortsätter. Bostäder bombas. Energiförsörjningen bryts. Civila kvinnor, män och barn dödas.
Läget är fruktansvärt. Ukrainska beväpnade styrkor har varit heroiskt framgångsrika i att bromsa invasionen. Men den ryska militärmakten är överlägsen.
Vädjat till Nato om hjälp
Därför har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vädjat om att Nato ska upprätta en flygförbudszon över Ukraina för att åtminstone hindra ryssarna från att ha luftherravälde.
Nato har beslutat sig för att inte hörsamma den ukrainska begäran.
Zelenskyj är självfallet besviken över Natos besked och säger att militäralliansen därmed ger Ryssland grönt ljus för fortsatt bombardemang mot ukrainska städer och civila. I tv-sänt tal sa han att Nato inte prioriterar ”slaget om Europas frihet”.
Om Ukraina varit medlem av Nato hade försvarsalliansen inte bara upprättat flygförbudszon utan haft en stadgeenlig skyldighet, enligt paragraf 5, att komma till militär undsättning av Ukraina.
Medlemskap helt avgörande
Skillnaden mellan att vara medlem av Nato och inte kan inte tydligare åskådliggöras än den senaste veckans strider i Ukraina. Förloppet hade blivit helt annorlunda, om det alls hade inträffat. Om Ukraina varit Nato-medlem hade Putin förmodligen inte vågat gå in i landet.
Detta visar den enorma svaghet som mindre länders militära alliansfrihet innebär. I Sverige brukar det heta att vi vid ett utländskt militärt angrepp ska hålla ut till dess vi får hjälp av våra grannländer. Men den förhoppningen – som hela den offentliga svenska försvarspolitiken bygger på – är falsk. Det avslöjas nu med brutal tydlighet i Ukraina.
Nato kommer inte att rycka ut till ett alliansfritt Sveriges försvar om ryssen angriper. Nato har inga förpliktelser gentemot Sverige, eller Finland, så länge våra länder inte är medlemmar i försvarsalliansen.
Nato-medlemskap i ett nytt ljus
Det är dags att låta realpolitiken ta över från önsketänkandets överstepräster. Givetvis ska inget ske förhastat. Sverige behöver noga analysera och värdera för- och nackdelar med ett Nato-medlemskap. Just det gör Finland genom sin Nato-option. Och i svenska riksdagen finns en majoritet som vill utveckla en Nato-option, med M, SD, KD, C och L.
I lördagsintervjun i Sveriges Radio får Aron Emilsson, utrikestalesperson för Sverigedemokraterna, frågan om partiet ändrat hållning till Nato.
– Vår grundinställning har vi inte sett anledning att ompröva. Vi förordar inte ett medlemskap i Nato, och att om det blir aktuellt ska frågan underställas en folkomröstning. Men här och nu, behöver vi följa den säkerhetspolitiska utvecklingen. Och är det så att en majoritet i Finland svänger så ställs frågan i ett helt annat ljus. Vi ser också hur svenskt luftrum har kränkts av ryska plan, så det är klart att vi behöver analysera läget, säger han.
Det Emilsson syftar på är att tidningsuppgifter gör gällande att finska Socialdemokraterna blivit överens om att förespråka medlemskap i Nato. En färsk opinionsundersökning visar också att en majoritet av finländarna är för ett medlemskap.
Samarbetet med Finland i utrikes- och säkerhetsfrågor är viktigt. Och förbereder Finland ett medlemskap i Nato, talar mycket för att Sverige också borde överväga det.