Hur ska kriget i Ukraina kan sluta? En dyster prognos kommer från forskare i krigföring som ger fem scenarier för det ryska angreppskriget. Men jag vill lägga till ett sjätte.

Sedan ryska trupper 24 februari har invaderat och rycker allt längre in i Ukraina och mot huvudstaden Kyiv har EU och USA svarat med dramatiska ekonomiska straff som kan djupfrysa den ryska ekonomin.

Fem dystra scenarier

Det finns nu fem sätt som aggressionen i Ukraina kan leda till, enligt Paul Poast, professor i utrikespolitik och krigföring vid University of Chicago.

  1. Ett katastrofalt dödläge för Ryssland: Det pågår redan protester i Ryssland där kända namn uttalar sig mot kriget. Rysslands ekonomi faller, börskurserna rasar, valutan har kraschat, smärtan av sanktionerna har bara börjat bita mot oligarker. Och ukrainska folket gör motstånd. Det kan bli ett utdraget krig där Ukraina blir som Afghanistan – invasionsmakternas gravfält.
  2. Framtvingat regimskifte i Kyiv: Om ryssarna lyckas avsätta president Volodymyr Zelensky och etablera en marionettregering så blir Ukraina som Belarus – en lydstat under Moskva.
  3. Inkorporering av Ukraina i Ryssland: Om Putin behandlar hela Ukraina som Krim 2014 skulle det innebära att landet upphör. Då skulle Putin inte bara nöja sig med att styra Ukraina utan göra det till en del av Ryssland.
  4. Ukraina bara början på ryskt imperiebygge: Att göra Ukraina till en del av Ryssland kanske bara är första steget på Putins plan att bygga ett nytt ryskt imperium. Då står Moldova, Belarus och Georgia på tur, små länder utanför Nato.
  5. Utmana Nato och riskera tredje världskriget: Om Putin därefter vill fortsätta sin expansion gäller det att ta över Nato-medlemmar som Estland, Lettland och Litauen. Detta steg kan tas om Putin uppfattar att väst har svagt ledarskap och inte skulle fullfölja Nato-stadgan om att komma till angripna medlemsländers försvar.

Ryska insatserna ”intensiva”

Tvärtemot många röster anser Paul Poast att den ryska invasionen ”är ett extremt intensivt krig”. Skälet till att vi inte upplever det som att ryssarna är snabba, är att Ukraina är ett så ofantligt stort land med 42 miljoner invånare och till ytan ungefär lika stort som Tyskland och Polen tillsammans.

– Med tanke på storleken och omfattningen av denna invasion, tillsammans med Putins retorik, tror jag verkligen att hans mål är någon form av annektering, eller fullständig erövring av Ukraina. Det är det scenario han mest söker efter nu. När jag kombinerar det med en analys av Rysslands operativa förmåga, tror jag att det mest rimliga vi kan förvänta oss just nu är ett regimskifte i Kyiv, säger Paul Poast till The Atlantic.

Men om det inte går så bra för de ryska trupperna, frågar tidningen, kan Putin då just därför att han ser ut att misslyckas och just därför att de ekonomiska priset blir så högt, slå till än hårdare?

– Det är ett väldigt skrämmande scenario. Om Putin känner att att han har ryggen mot väggen kan han bli desperat. I vår disciplin kallar vi detta ”chansa på återuppståndelse” (gambling for resurrection). Om Putin blir orolig för att bli avsatt, kan han uppleva det som att enda sättet att rädda sig själv är att ta ännu större risker. Otto von Bismarck kallade det på 1800-talet ’att begå självmord av rädsla för döden’, säger Paul Poast

Vad kan väst göra?

De viktigaste faktorerna som kommer att forma resultatet av denna kris är hur Joe Biden och Nato svarar på Putins krig, menar professorn.

– Jag tror att de måste göra mer för att mobilisera styrkor i Polen, i de baltiska staterna, för att sätta på plats vad vi skulle kalla en ”snubbeltrådsstyrka” (trip-wire-force) för att avskräcka Putin från ytterligare invasioner, säger han.

Ett sjätte scenario

Det Paul Poast inte går in på, trots att han nämner Afghanistan, är att invasionsstyrkorna där tvingades dra sig ur landet utan att ha uppnått sitt mål. Varken Sovjetunionen 1979 eller USA 2001 lyckades kontrollera Afghanistan. Stormakterna fick dra sig ur med skammen som eftermäle.

Visst, Sovjet drog sig ur först efter tio år och kriget var en orsak till Sovjetunionens sammanbrott 1989, och USA drog sig ur hastigt och omtumlande i höstas, efter tjugo års försök att etablera en västlig demokrati i landet.

Stormakter har svårt att inse sina begränsningar. Och Ukraina är inte Afghanistan. Ukraina ligger i Europa, med flera storstäder, medan Afghanistan är ett fattigt och underutvecklat berglandskap.

Varför skulle inte det som tog tio år i Afghanistan kunna ske efter någon månad i Ukraina? Alltså att ryska samhället inte accepterar anfallskriget och antingen gör uppror mot staten som sådan (Sovjet 1989) eller mot diktatorn (Putin 2022).

Om ukrainska befolkningen fortsätter göra heroiskt motstånd så att varje ryskt försök att ta kontroll över landet misslyckas, samtidigt som de ekonomiska sanktionerna gör svår skada på det ryska samhället, borde ett sjätte scenario där palatskupp genomförs vara högst möjligt.

Ryssarna kan avsätta Putin och omedelbart förklara att man inte står bakom dennes aggressionspolitik. Då kan man avsluta kriget och konflikten omedelbart. Återgå till gamla gränser, från före 2014. Och sedan arbeta för fredlig samexistens och ömsesidig handel och annat utbyte.

Det står klart att Putin är själva kärnan till den rådande världskrisen. Hoppet står till att ryssarna hjälper till att lösa detta, för sin egen skull.