Att en stormakt kör in pansarvagnar över gränsen till ett neutralt grannland har skakat om socialdemokraterna. Den ryska invasionen i Ukraina får flera framträdande socialdemokratiska debattörer att tala om ändrad uppfattning i Natofrågan.

Socialdemokratiske partiledaren och statsministern Magdalena Andersson fortsätter företräda partiets officiella linje:

– I det här läget så är det ytterst olämpligt att göra någonting, sa hon i en intervju med Expressen, dagen före den ryska invasionen. Hon ifrågasatt också betydelsen av en Natooption, något som Finland arbetar med sedan många år, och som en riksdagsmajoritet i Sverige förespråkar sedan 2020. Ett beslut som M, SD, KD, C och L står bakom.

Behöver ny säkerhetspolitisk analys 

Under panelen i Godmorgon världen i P1 var Aftonbladets Anders Lindberg inte lika tvärsäkert emot Nato som vanligt, även om han avfärdar tanken på ett medlemskap under rådande krisläge.

– Sedan är det så, om vi tittar framåt, efter att den här konflikten är över, då kommer Sverige behöva göra en ny säkerhetspolitisk analys. Och då kommer man att behöva diskutera den här frågan i botten, tror jag. Det kommer Socialdemokraterna få göra, det kommer riksdagen i sin helhet att få göra. Jag skulle gärna se att man redan nu gav i uppdrag till Försvarsberedningen att göra en ny säkerhetspolitisk analys, efter det här, i det nya säkerhetsläget som sedan kommer, för det kommer bli dramatiskt annorlunda, sa Lindberg.

En tanke föds

En annan profilerad S-debattör, Daniel Suhonen som är ordförande i S-föreningen Reformisterna, säger i Kvartals podcast ”Veckopanelen” att han med anledning av dagens läge kan känna att en ”tanke föds” om att Sverige kanske bör införa en så kallad Natooption.

Daniel Färm, vd och politisk redaktör för tidningen Aktuellt i Politiken skriver i en ledare att det är ”onekligen oroväckande” att Ryssland invaderat ett alliansfritt and som Ukraina. Vladimir Putin har därmed visat att ett av huvudargumenten för att Sverige ska vara militärt alliansfritt har blivit mindre relevant, skriver han.

Svenska folket mer Nato-vänlig

Allmänhetens motstånd mot Nato har också sjunkit drastiskt över tid. I en Sifo-mätning som SvD publicerar på måndagen uppger 29 procent att de är emot ett Natomedlemskap – att jämföra med ett motstånd på hela 46 procent år 2017. Förespråkarna för svenskt medlemskap har ökat från 35 till 39 procent. Störst ökar gruppen vet ej, från 19 till 32 procent.

Finland kommer diskutera Nato-medlemskap

Den finska statsminister Sanna Marin (S) sa under regeringens presskonferens på måndagskvällen att riksdagspartierna kommer att diskutera frågan om Finlands alliansfrihet på tisdag. Marin sa att hon förstår mycket väl att många finländare har ändrat åsikt, eller håller på att ändra åsikt om ett finländskt Natomedlemskap.

Detta mot bakgrund till att en ny opinionsmätning igår visar att 53 procent av finländarna stöder ett Natomedlemskap. Det är första gången en majoritet av finländarna säger ja till Nato, rapporterar Yle. Senast en sådan mätning genomfördes år 2017 var endast 19 procent av finländarna för ett Natomedlemskap.