I en allt osäkrare värld behöver livsmedelsproduktionen på hemmaplan öka. Det måste bli ett prioriterat politiskt mål att göra Sverige mer självförsörjande på alla för samhället väsentliga delar.

För några årtionden sedan var det självklart för ledande politiker att följa upp hur stor självförsörjningsgraden var på olika för folket viktiga produkter såg ut. Inte minst när det gäller livsmedel. Men nu har det länge varit en glömd aspekt.

Istället har politiker tagit lätt på försörjning och beredskap. Ett välkänt och symptomatiskt exempel är Anders Ygeman (S) som i egenskap av inrikesminister med ansvar för MSB sa att om det blir kris bara är att köpa vad man behöver på den globala marknaden.

Utlandsberoende gör oss osäkra

Denna globalistiska utopism har visat sig vara barnsagor. Ett land som vill klara en krissituation måste ha omfattande beredskap, både i tanke och materiellt.

Nu stiger priserna på allt, eftersom kriget i Ukraina åter omskakar det normala och detta bara ett år efter att pandemin skapade turbulens.

När det gäller nödvändiga vardagsprodukterna skapas trygghet på två sätt: genom att till stor del vara självförsörjande och genom att ha god beredskap för kriser. Det skulle göra vårt land mindre sårbart och skapar en större långsiktighet och stabilitet för konsumenterna.

Allra viktigast är naturligtvis maten. I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av den mat som vi åt. I dag har den siffran sjunkit till omkring 50 procent. Sverige har mellan 1995 och 2021 ökat importen av livsmedel från 29 miljarder till 158 miljarder kronor.

Vända trenden hemåt

Med en högre försörjningsgrad blir landet mer robust till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder, skriver LRF som påpekar att det finns goda möjligheter att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Ny teknik och energismarta växthus kan förlänga odlingssäsongen för frukt och grönt. Det finns stora arealer outnyttjad mark som inte passar till odling men där får och nötkreatur kan omvandla gräs till kött och mjölk.

Som Smålandsposten konstaterar, krävs det att politikerna ser ökad självförsörjning av mat som ett prioriterat mål och agerar för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för lantbruket. Skatter och avgifter måste anpassas och reglerna bli mindre tyngande för dem som ska utföra arbetet.

Kommuner och myndigheter måste också i betydligt större utsträckning ha möjlighet att välja upphandling av inhemskt, gärna närproducerad mat. Skolor, förskolor, äldreboenden och sjukhus skulle kunna ta ledningen i att ordna svenska måltider.

I en allt mer orolig värld, inte minst därför att globaliseringen gjort oss mer sårbara, behöver Sverige se om sitt hus. Ska vi klara kriser, pandemier, avstängning och krig måste vi på hemmaplan ha en mer omfattande beredskap än någonsin. Självförsörjningsgraden måste öka. Dags att ställa om. Nu.