Det finns privat kapital som är villiga att investera i ny svensk kärnkraft. Detta även om politiken är djupt splittrad med fyra partier (M, SD, KD, L) som vill bygga ny kärnkraft, medan fyra partier som vill lägga ned kärnkraften (S, C, V, MP).

Två kärnkraftsreaktorer stängdes av 2020. Sedan dess har hela Europa drabbats av kraftigt stigande energipriser. Enligt en rapport från kunskapsföretaget Energiforsk hade elpriserna i södra Sverige kunnat vara 30-45 procent lägre i höstas om de bägge reaktorerna fortfarande var i drift.

Politiken lägger krokben för kärnkraften

Det finns problem med att bygga nya reaktorer, men det är politiken som lägger krokben för kärnkraften.

Kärntekniklagen är utformad så att det i praktiken bara är energiföretagen Vattenfall, Uniper och Fortum som har möjlighet att investera i ny kärnkraft och därtill i traditionellt stora reaktorer, rapporterar G-P. Och dessa bolag vill vara politiskt korrekta vilket betyder att de inte vill kännas vid ny kärnkraft. (Vattenfall använder exempelvis miljöpartisten Isabella Lövin i sin radioreklam.)

– Vi är inte så säkra på att nya traditionella reaktorer är det som är viktigast för det svenska elsystemet i framtiden. Vi tror mycket på utvecklingen av små modulära reaktorer, SMR:er. Men för att det ska fungera behöver lagstiftningen förändras, säger Unipers presstalesperson Torbjörn Larsson till tidningen.

Nya energiaktörer vill satsa i kärnkraft

Det budskapet kommer också från nya bolag som politiken hindrar från att bygga små reaktorer. Kärnfull Energi i Göteborg meddelar att det visst finns privata aktörer som är villiga att investera i ny, svensk kärnkraft. Detta som svar på energiminister Farmanbars påstående att ingen vill satsa på kärnkraft.

Kärnfull Energi grundades 2018 av John Ahlberg och Christian Sjölander som båda kommer från finansvärlden. De tekniska resonemangen blandas upp med klassiska startup-termer som möjligheten till ”pay off”.

– Om Sveriges behov kommer att öka från 140 terawattimmar per år till mer än 300 i framtiden behöver vi mer av allt. Vi tror att vi svenskar kommer att prata om el på ett annat sätt framöver, det kan liksom bli en ”spike” i skilsmässor som är timpris-relaterade. ”Du får inte diska nu!” och så vidare. Då såg vi en möjlighet, säger John Ahlberg.

Nya strukturer och aktörer

Satsningen backas upp av investmentbolaget Corespring, och företagets affärsplan är att bereda projekten fram tills den faktiska byggstarten. Tillståndsprocesserna kommer att skötas av företaget. Sedan skjuter investerarna in pengar och tar över driften av den nya reaktorn.

– Tidigare har den vanliga strukturen varit att ägaren och drivaren varit samma aktör, ofta med statligt intresse i ryggen för att fronta det stora kapitalet. Vi tror inte att den typen av struktur hade fungerat i framtiden, säger Christian Sjölander.

Bolaget Kärnfull energi har tecknat ett avtal med kärnkraftsbolaget GE Hitachi om vattenkylda SMR-reaktorer som förutom el även kan producera till exempel vätgas när elpriset i övrigt är för lågt för att göra kärnkraften lönsam.

Kritiker, som energiexperten kopplade till statliga byråkratin Tomas Kåberger, menar i G-P att ny kärnkraft inte kan byggas utifrån situationen när det är krig i Ukraina och låga nivåer i vattenkraftens uppdämda dammar. Men det verkar som att Kåberger talar om traditionellt stora kärnkraftsreaktorer och ett system liknande det som byggde upp de gamla reaktorerna på 1960-talet.

Från Kärnfull energi menar man att det finns intresse från såväl kommuner som institutionella placerare som vill riskdiversifiera sina portföljer. Hur lång tid det tar innan de små reaktorerna blir lönsamma kommer att bero på en rad olika saker – men lönsamma kommer de att bli, enligt grundarna.