Socialdemokraterna har visat överlägset ledarskap när det kommer till maktens attribut, men inte dess innehåll. Oppositionen måste tuffa till sig och visa ledarskap i viljan att skapa ordning där S har skapat kaos. Då krävs bestämdhet, vilket är något annat än tvärsäkerhet.
I DN:s långa intervjuer med partiledarna har turen kommit till moderatledaren Ulf Kristersson. Det jag fastnar för är hans svar på en kortfråga, ”Då tvivlar jag”. Han svar blir: ”Jag vrider och vänder på saker. Jag uppskattar inte tvärsäkra människor.”
Kräver inte ledarskap mer?
Det är ett svar som är rimligt när vi människor möts och har samtal över fikabordet. Men blir det inte fel när det handlar om politiskt ledarskap som går ut på att inte bara vinna regeringsmakten i ett land med tio miljoner invånare, utan också förändra landets fallerande utveckling?
Kan man vrida och vända på om polisen håller på att förlora våldsmonopolet medan gäng med stort våldskapital tar över allt fler förorter? Måste man inte vara tvärsäker på att man vill mota bort de vänsterradikala värderingar som får styra den allmänna debatten genom att S-regeringar ser till att infiltrera alla myndigheter och alla skattefinansierade verksamheter med vänsterperspektiv?
Borgerliga har misslyckats förr
När man tittar på hur mycket av S-makten som blev kvar under såväl Carl Bildts som Fredrik Reinfeldts statsministertid, är det rimligt att fråga sig hur mycket Moderaterna ska våga ändra. Dessa regeringar lät vänstern fortsätta ha monopol på exempelvis kulturpolitiken, genom det lömska mantrat ”armlängds avstånd” – vilket i praktiken uttolkas som så: inga politiker får röra skattemiljarderna till vänsterextrem kultur. Moderaterna i Malmö röstade för bara några veckor sedan för mer skattepengar till Muslimska brödraskapets islamism via studieförbundet Ibn Rushd.
Är det inte så att här krävs bestämt ledarskap som säger ”nej!” till skattefinansierad vänsterextremism och islamism? Det rör ju ändå bara stopp för skattepengar, inte dessa aktivisters rätt att tycka, diskutera eller gestalta vad de vill.
Moderaterna har inte något förtroendekapital när det gäller att sätta sig upp mot de socialdemokratiska tentaklerna ut i varje vrå av det svenska samhället och som man skaffat sig genom att gödsla med skattebetalarnas pengar. Om inte annat borde den liberala ådran i M kunna inse det välgörande i att dra in på skatteslöseri och se till att civilsamhället är självfinansierat och inte styrs politiskt genom korrumperande bidrag.
Stimulanser på rätt sätt
Men man kan ju också säga att det inte är tvärsäkert när man istället söker andra sätt att stödja kulturen och civilsamhället, eftersom man anser dessa viktiga för den mänskliga tillvaron, för att göra gemenskapen starkare i samhället.
Ett exempel togs upp här tidigare, när det gäller filmpolitiken. Istället för att betala hundratals miljoner skattekronor till Filminstitutet, som anlägger uppenbart vänsterextrema krav på filmproducenterna, kan man lägga dessa kulturfrämjande skattemiljoner på en produktionsrabatt. Den modellen innebär att dagens alla vänsterkrav försvinner och bli omöjliga att återupprätta. Rabatten går till filminspelning – oavsett om filmbolagen rasifierar, har rätt antal repliker för kvinnor eller helt struntar i politiskt korrekta pekpinnar.
Att utmana kulturvänstern på detta sätt kräver bestämt ledarskap och, vill jag påstå, en tvärsäkerhet i viljan att skapa ett bättre kulturklimat. Däremot en öppenhet i att finna lösningar som inte är politiskt styrande, men som uppfyller den politiska önskan att mer kultur kan frodas i samhället.
Det handlar alltså om tvärsäkerhet i värderingarna, men mindre tvärsäkerhet i exakta lösningar.
Underskott på bestämt ledarskap
Och jag tror Moderaterna behöver stärka sin image om att man faktiskt vågar utmana vänsterkrafterna på andra områden än ekonomi. Då behöver man visa bestämt ledarskap, för att kunna vara mindre tvärsäker i exakta lösningar.
Det är här många inte har förtroende för Moderaterna, att de kommer att vika ner sig för vänstern om man får regeringsmakten. Likt i Stockholms stadshus där man sitter på de högavlönade posterna, men låter Miljöpartiet styra staden. En regering som agerar på det sättet vore sämre än om Socialdemokraterna satt kvar i Rosenbad. Det skulle punktera trovärdigheten för all opposition i årtionden.
Moderaterna behöver puttas framåt för att en ny regering ska sätta ner foten och visa ledarskap, och det är här Sverigedemokraterna blir en nödvändig, pådrivande kraft för att de konservativa förändringar genomförs som måste till för att vända landets förfall.