Trots att C skrev en motion om utökat tjänstemannaansvar i höstas, kommer partiet att rösta emot att riksdagen röstar igenom ett tillkännagivande om just detta.
Tidigare har riksdagen tvingat fram en utredning, men den av regeringen tillsatte utredaren Anne Rapp kom – föga överraskande – fram till att det inte behövs några lagändringar.
Flera partier är kritiska till den slutsatsen. Man har fortsatt driva frågan och den var därför uppe på nytt i konstitutionsutskottet i förra veckan.
Där ställde sig en utskottsmajoritet (M, KD, SD, L) bakom ett nytt tillkännagivande med en skarpare skrivning än det gamla. Den här gången vill partierna inte att det bara ska utredas utan också införas: ”Riksdagen tillkännager för regeringen att den skyndsamt bör utreda och införa ett modernare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel”.
Men när riksdagen i dag röstar om ett nytt tillkännagivande kommer Centerpartiet att rösta emot. ”Nu när frågan är utredd så kan vi acceptera det och inte gå vidare med det”, säger Linda Modig (C) till Altinget.
Flera skäl till starkt tjänstemannaansvar
Det kraftfulla ansvar som statsanställda tjänstemän haft sedan regeringsformen 1809 urholkades på 1970-talet till att bli tandlöst. Några skärpningar har sedan skett, men det är fortsatt svårt att utkräva ansvar av tjänstemän som begår fel i myndigheters namn.
Därför vill flera partier skärpa tjänstemannaansvaret. Exempelvis skriver riksdagsman Matheus Enholm (SD) med flera i en motion där de lyfter att objektivitetsprincipen försvagats:
– På senare år har den svenska tjänstemannatraditionen av pliktkänsla urholkats. Allt från generaldirektörer till handläggare har medvetet fördröjt eller låtit egna intressen styra handläggningen. Incidenten med Transportstyrelsen 2017 har även visat att många höga myndighetschefer har ringa eller ingen kunskap om hela eller delar av verksamheten som de ska styra.
– Ett annat, och vad det verkar, tilltagande, problem är att tjänstemän med utländsk bakgrund systematiskt låtit sig vägledas av lojalitet till klanen eller familjen istället för plikten mot det allmänna. I dessa fall behöver det allmänna ha möjlighet att döma ut kännbara fängelsestraff. Det finns även exempel på hur ideologi tillåts att direkt påverka myndighetsutövningen: i valet 2018 undertecknade medarbetare på Utrikesdepartementet ett ”upprop” där man pekade på att en särskild värdegrund skulle gälla på departementet, och att regeringskonstellationer som ansågs riskera att bryta mot dennas skulle resultera i koordinerad olydnad från departementet gentemot regeringen.
Ett stärkt tjänstemannaansvar skulle garantera att tjänstemän i stat och kommun är sakliga och opartiska, eftersom avvikelser då skulle kunna straffas.
Med det ursprungliga tjänstemannaansvaret dömde Justitieombudsmannen ett 20-tal tjänstemän om året till böter, avsked eller fängelse för att inte agerat korrekt gentemot medborgare.