Demokratin är starkare nu. ”Åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och valda har blivit klart bättre sedan Millennieskiftet”, konstaterar statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson. Orsaken är att partierna närmat sig folkopinionen som är klart kritisk mot stor migrationen.
Det är Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet som släppt ny rapport om hur representativa riksdagspartierna är för sina väljare. Under årtionden har de gamla partierna varit för öppna gränser och massiv invandring, något som svenska väljarkåren aldrig ställt upp på.
Med Sverigedemokraternas växande styrka har riksdagens valda ledamöter flyttat sig närmare väljarkårens position, dels genom fler SD-ledamöter, dels genom att gamla partier flyttat sin position i folklig riktning. Detta stärker demokratin.
Det är intressanta uppgifter, inte minst därför att det vänsterliberala etablissemanget under några års tid spridit falska och vilseledande mantran om att demokratin i Sverige skulle vara hotad.
Dessa etablissemang, exempelvis i form av Olle Wästberg (se i YouTube min recension i Riks av hans demokratibok), har förväxlat fallande stöd till deras vänsteråsikter med styrkan i demokratin. De anser att bara deras vänsterståndpunkter är demokrati och när dessa ståndpunkter tappar folkligt stöd, ja då är det fel på demokratin, inte på att deras åsikter är förlegade i väljarkåren.
Det är skrämmande hur gamla etablissemang anser sig kunna kidnappa demokratin och säga att om deras egna åsikter avvisas, då är det ”demokratihot”. Innebörden i den tankegången är att folket har fel. Men har man den hållningen är man inte demokrat utan totalitär.
Gamla partierna låg långt ifrån sina väljare
Valforskningsprogrammet visar att det är de gamla riksdagspartierna som haft fel. De har inte följt folkviljan i en avgörande fråga: migrationens storlek.
Och det är tack vare att Sverigedemokraterna utmanat de gamla, försuttna etablissemangen som dessa tvingats till insikt om sin egen bristande representativitet. Man har tvingats ändra sig, inte därför att demokratin skulle vara hotad, men väl deras maktställning. Man kan inte fortsätter strunta i folkviljan.
Av de två figurerna nedan framgår att avståndet mellan partier och deras egna väljare var mycket stort innan Sverigedemokraterna gjorde entré i riksdagen. Efter Sverigedemokraternas inträde har gapet mellan väljarna och deras partier minskat betydligt.
Detta måste ses som en stor framgång för demokratin.
