Efter att det avslöjats att civilminister Ida Karkiainen (S) gjort hitlerhälsning visar Socialdemokraterna och svenska medier en enorm generositet för ”ungdomssynder” och det hävdas att politiker måste kunna ha ”lik i garderoben”. Det är en generositet som inte gäller politiker i andra partier. Hur kommer det sig?

De dubbla moraliska måttstockarna firar triumfer. En S-minister kan haila och spela vitmaktmusik utan att medierna reser några avgångskrav. Om någon i annat parti gjort detsamma hade medierna haft krigsrubriker med självklara krav på avgång och förnedring.

I Göteborgs-Posten skriver Adam Cwejman: ”Det kan inte vara lätt att vara ung. Allt kan dokumenteras, filmas, fotas och spridas blixtsnabbt. Misstag kan följa efter en hela livet. Digitaliseringen av vår samtid gör det svårt att sopa undan spåren av våra liv, med alla dess fula märken och erfarenheter som behöver förklaras för utomstående.”

Cwejman fortsätter: ”Är det rimligt att förvänta sig att politiker har stenkoll på vilken musik som spelats på fester där de har befunnit sig? … I en replokal som ministern besökt hänger en sydstatsflagga. Varför är det intressant? Ingen vet. Ministern svarar, som en rimlig människa, att ’jag har inget med inredningen av deras replokal att göra och tänker fortsatt inte ha det heller’.”

Karkiainen har stöd av statsministern. (SVT.se 8/12).

Detta sätt att förlåta och ha överseende med en politiker är rimligt. Men! Varför tillämpas inte samma hållning när andra än S-politiker ertappas med att befunnit sig i liknande situationer? Hade Karkiainen varit SD-politiker hade det låtit helt annorlunda, då hade allt som framkommit ansetts vara bevis på hennes extremism.

Hur kommer det sig att bara S-politiker kan komma undan med oacceptabla beteenden?

Varför är det bara S-politiker som får ha varit unga och dumma?

På engelska finns uttrycket ”benefit of the doubt” som betyder att man accepterar ett påstående som sant även om man har visst tvivel. Om denna princip gäller S-ministrar ska den naturligtvis gälla alla andra politiker också.

Från och med nu finns alla skäl att lyfta fram Karkiainen när medier och Socialdemokraterna försöker fälla en politiker för oacceptabelt agerande.