Ingen vettig människa skulle komma på tanken att tvinga exempelvis Nacka och Danderyd att försörja en familj som vill flytta dit från svenska landsorten, men om familjen kommit som asylinvandrare anser alltså S det vara ”djupt osolidariskt” att inte förse dem med bostad och försörjning. Det skriver Erik Dahlin i debattartikel.
DEBATT. Nyligen framkom det att välbärgade kommuner aktivt medverkar till att personer som är i behov av stödinsatser bosätter sig i en annan kommun, även kallat social dumpning. Genast höjdes röster, från bland andra nye civilminister Ida Karkiainen (S), som krävde ett stopp för fenomenet. Karkiainen kallade dessutom de mer välbärgade kommunernas beteende för ”djupt osolidariskt och djupt ansvarslöst”.
Strömmar åt olika håll
Länsstyrelsen, som undersökt förekomsten av social dumpning, kom bland annat fram till att de välbärgade kommunerna som ägnade sig åt detta oftast utgjordes av storstadskommuner, emedan mottagande kommun som regel var en glesbygdskommun. Samtidigt lär den rakt motsatta flyttvågen alltjämt pågå.
I kölvattnet av städernas mer robusta ekonomiska aktiviteter finns alltid de enkla jobben att tillgå för den som är arbetsvillig. Personer som är arbetslösa i sin hemkommun kan lättare få ett jobb i storstaden och finna en bättre tillvaro trots osäkerheten på bostadsmarknaden.
Det är inte helt ovanligt att man som restauranggäst i Stockholm idag möts av engelsktalande serveringspersonal med förmodat europeiskt ursprung. Urbaniseringstrenden verkar således fortgå, men de enkla jobben går inte alltför sällan till utländska gästarbetare. Samtidigt som många Stockholmskommuner gör vad de kan för att bli av med folk som är oförmögna att försörja sig själva.
Länsstyrelsen döljer problem
Denna till synes paradoxala situation kan ha en enkel förklaring, nämligen anvisningslagen (även kallad bosättningslagen) som trädde i kraft 1 mars 2016.
Den går i korthet ut på att alla kommuner tvingas ta emot asylinvandrare oavsett hur höga bostadspriser som råder i kommunen. Historien om polygamfamiljen i Nacka är en konsekvens av den lagen. I rapporteringen kring social dumpning förs bosättningslagen fram, men hur stor del av problemet lagen orsakat säger man inte.
En person eller en familj som inte uppnått egen försörjning och skaffat boende för egen maskin under den så kallade etableringstiden på två år lär inte kunna göra det året efter heller.
Det finns oräkneliga infödda svenskar som inte heller klarar av att skaffa en bostad åt sig eller sin familj i Nacka, Danderyd eller Täby. Ingen vettig människa skulle dock komma på tanken att tvinga dessa kommuner att försörja en familj som vill flytta dit från Knäckebyhult, men om familjen kommit som asylinvandrare är det alltså enligt vår nya civilminister Ida Karkiainen ”djupt osolidariskt och djupt ansvarslöst” om kommunen inte fortsätter förse dem med boende och bidrag.
Socialdemokratins osympatiska värdegrund
Karkiainens uttalande säger en del om hennes osympatiska värdegrund, men det säger desto mer om en samhällssjuka som drabbat Sverige med början runt 1968. Skötsamma medborgare, kommuner och företag är onda per se och de kan endast bjudas in i värmen om de kommer ut som oikofober, feminister och socialister samt gör avkall på sin egen trygghet och vällevnad till förmån för rasifierade människor.
Däri ligger säkerligen också förklaringen till att samtliga borgerliga partier ställde sig bakom bosättningslagen i samband med migrationsöverenskommelsen hösten 2015.
Det är fullt förståeligt att de välbärgade kommunerna som drabbats av bosättningslagens baksidor hjälper personer med låg försörjningsförmåga att flytta till kommuner med lediga lägenheter. Dock är det inte lika begripligt varför protesterna mot bosättningslagen inte är större.
Kommunpolitiker inom exempelvis Moderaterna ser de uppenbara nackdelarna med lagen, men på riksplanet verkar man vara nöjd inom partiet. Om inte valrörelsen ska handla om ”djupt osolidariska och ansvarslösa moderatstyrda kommuner som ägnar sig åt social dumpning av utsatta människor” så kan det vara läge för att redan nu förklara varför det är en ogenomtänkt invandringspolitik i kombination med bosättningslagen som tvingat kommunerna att finna nödlösningar på en absurd situation.
Det kan också vara läge för fler partier än Sverigedemokraterna att förespråka ett avskaffande av bosättningslagen.
Erik Dahlin
programledare i podden ”Samtidigt”