Den sliskighet och amoral som präglar svensk kulturelit är häpnadsväckande. Här har vänsterns normlösa samhälle blivit verklighet. Det är bara för de uppburna att ta för sig bland unga, ambitiösa och utlämnade. Men vänsterns moral ifrågasätts tyvärr bara i förbigående i den fyra delar långa dokumentären från Viaplay.

När jag sett de fyra delarna på totalt tre timmar, slås jag av att bara två tillfällen beskrivs där någon griper in mot ”kulturprofilen” Jean-”Kladd” Arnault. Brodern till en av de unga kvinnor som Arnault belägrade griper in när han sover över hos systern och Jean-Kladd börjar skrika ”hora” när han inte får det han vill. Brodern kastar ut den i svenska etablissemang så uppburne ”profilen”.

Det andra tillfället är när Jean-Kladd låter fingrar löpa över kronprinsessan Victorias rygg då hon har en klänning med öppen rygg. Då tar hennes adjutant tag om Jean-Kladds hästsvans och drar honom bakåt bort från Victoria.

Men i övrigt är det ingen som griper in. Allra minst andra kvinnor. Tvärtom. De försvarar istället Jean-Kladd på ett sätt som göra att han kan fortsätta.

Kulturvänsterns rätta ansikte

Dokumentären ”The Prize of Silence” lyfter fram kvinnorna som känner sig utnyttjade, men går inte till botten med varför detta kunnat ske så länge i de förnämsta vänsterkulturella etablissemang som anser sig vara så begåvade och så viktiga att deras makt inte får ifrågasättas av svenska folket, som de ser som pöbel.

Är det så att vänsterns kulturkretsar ser unga kvinnor ur folket bara vara ”kött” att förlusta sig på, så som en av kvinnorna i dokumentären menar? Har man totalt övergivit socialismens jämlikhet som värdering? Likt i Sovjetunionen en gång, tycks vissa vara mer jämlika än andra….

Normkritikens praktiska resultat

Bäst är när Johan Lundberg får kommentera fallet och blottlägger hur korkade de svenska vänsteretablissemangen är som går på Jean-Kladds mytomani.

– Här dyker det upp en snubbe i Stockholm som är en del av den franska eliten, vilket han inte är, men han pratar åtminstone franska och han uppträder som om han är en del av den franska eliten.

Lundberg menar att det handlar om att kopiera den franska överhetens frigjordhet. Där behöver samhällseliten inte följa de normer som gäller för den övriga befolkningen.

Det bekräftas av andra röster i dokumentären som menar att om någon invänt mot den amoraliska livsföringen hade de blivit anklagade för att vara småborgerliga moralister.

Ja, Jean-Kladds fru tillbakavisade anklagelserna mot honom med att ”han är bara fransk. Han är lite härligt fysisk. Det är oskyldigt. Ett sätt att vara. Ni är så stela och konservativa i Sverige.”

Det som hindrat en charlatan som denne

Just det. Med konservativt värnande om sunt förnuft och traditionella normer så hade utrymme för en sådan som Jean-Kladd inte uppstått. Han hade åkt ut med huvudet före.

Men nu är det vänsterns normkritik som är det tänkande som styr etablissemangen inom kultur, media, akademi och politik. Den som hävdar att det är fel att tvinga sig på unga kvinnor eller försöka muta sig till samlag genom löften om hjälp med karriären, anses vara en tråkig moralist.

Det Viaplay-dokumentären ”The Prize of Silence” belägger – utan att den gör en poäng av det – är att Svenska Akademins tysta medlöperi till sexuella övergrepp blev möjlig i en miljö där de mäktiga redan omfamnat vänsterns normkritik.

Om vänstern får styra är Svenska Akademin bara en föraning om hur hela samhället kommer att fungera när vänstern fått bryta ner alla normer i samhället. Då är det fritt fram att ta för sig, att utnyttja människor som ”kött” för sin egen njutningslystnads skull.

Normkritik är vår tids revolutionära vapen, med vilket vänstern vill krossa ordnade, civiliserade samhällen. Visst är moral, dygder och plikter ibland tråkigt präktiga. Men de bringar fram en omätbar livskvalitet: att inte ge utrymme för mäktiga personers frosseri i självgodhet. Ja, jag skulle vilja hävda att de på kristen grund formade normerna ger det mest jämlika samhället, medan vänstern ger skrupelfria individer möjlighet att bakom ”goda” mål agera som de svin de är.

Svenska Akademin och deras medlöperi till sexuella övergrepp borde ses som en tydlig varning om vart vänsterns värderingar leder.