Det är nittio år sedan en tredje regeringsbildning ägde rum under en och samma mandatperiod, konstaterade talman Andreas Norlén när han höll pressträff för att meddela att han givit S-ledaren Magdalena Andersson uppdrag att se om hon kan få stöd i riksdagen för att bilda ny regering.

Nu ska S-ledaren samtala med andra partiledare för att höra om hon har stöd i en omröstning i riksdagen. Magdalena Andersson ska rapportera tillbaka till talmannen på tisdag.

En orsak är att Vänsterpartiets ledning kommer att vara i Göteborg i helgen, vilket gjort att Andersson begärde en extra dag för att samla stöd för sin kandidatur till att bli statsminister.

Men kan Andersson tala med V-ledaren Nooshi Dadgostar utan att C röstar emot henne? Ja, det går bra, menar Annie Lööf (C). Däremot kommer Centerpartiet att rösta emot en regeringsbudget som är förhandlad med Vänsterpartiet. Det är alltså i nästa steg som det kan köra ihop sig för Magdalena Andersson.

Det gör att talmannen inte har samma höga krav på en statsministerkandidat som han hade efter valet 2018 då han menade att en statsministerkandidat också behöver ha försäkrat sig om att denne får igenom sin budget.

Andreas Norlén kan alltså komma att föreslå riksdagen att utse Magdalena Andersson, även om hon inte säkrat C-stöd för statsbudgeten som riksdagen kommer att rösta om i december.

Det visar hur trassligt läget är.

En pikant sak är att centerledaren och moderatledaren bråkar om vem som låter Vänsterpartiet få störst inflytande.

Ulf Kristersson (M) konstaterar att han inte kan bilda regering eftersom Centerpartiet stöder Socialdemokraterna. På det svarar Annie Lööf (C) att det är Moderaterna som röstat med Vänsterpartiet i riksdagen.

Här är det dock inte som i frågeställningen om hönan eller ägget kom först, utan lätt att se att det var Centerpartiet som spräckte den stora icke-socialistiska majoriteten i riksdagen genom att rösta nej till Ulf Kristersson som statsminister. Och sedan släppa fram Stefan Löfven, först en gång, och sedan en gång till nu i somras.

I det läget är det ju självklart att oppositionen i riksdagen inte avstår från att dra nytta av Vänsterpartiets mandat, när man kan justera en del dumheter från S/MP-regeringen, med C som tredje hjulet.

Den rödgröna röran blir allt värre. Så kan man väl sammanfatta läget. S, MP, C och V krävs alla för att en rödgrön regering ska fungera, men C vägrar erkänna att V är en del av regeringsunderlaget.

Måtte vi få en annan majoritet i riksdagen efter valet 2022 där inget av dessa fyra partier inte behövs för att välja statsminister.