Miljöpartiet har fått S att föra billig symbolpolitik som plastpåseskatt och tvingat S att överge grundfundament som att vara pragmatiska och värna ekonomisk tillväxt före en radikalism som slår hårt mot folks vardag.
Den salvan riktar förre kommunalrådet och SSU-ordförande Niklas Nordström i en debattartikel i Dagens industri idag.
Han menar att de tunga industrifacken förlorat inflytande till radikala falanger inom partiet, som ”Reformisterna” med över 5.000 medlemmar (av de dryga 75.000 medlemmar Socialdemokraterna har totalt). Detta har skett under Stefan Löfvens tid, han som kom från Metallfacket.
Nu leds partiet av akademikern Magdalena Andersson, samtidigt som LO-ordförande kommer från Handels, inte något industrifack.
Gör det inte krångligare för folk
Till detta kommer sedan samregerandet med Miljöpartiet, som har en annan grundsyn än S: ”Inte minst den ödesbestämda uppfattningen om att det måste kosta och göras uppoffringar för att ställa om samhället under hotet av en klimatkollaps”, skriver Nordström syrligt.
Miljöpartiet delar inte Socialdemokratins uppfattning om ”att samhällsutvecklingen kräver ekonomisk tillväxt”. Istället har MP en ”fixering vid symbolpolitik” som innebär förslag om ”subvention av braskaminer, elcyklar och nattåg till Berlin”. Nordström pekar också på MP:s motstånd mot bilism och kärnkraft, införande av plastpåseskatt och flygskatt som exempel på hur galet S-ledda regeringen hamnat.
Istället vill Nordström se en motsatt agenda: ”Framtiden är inte ödesbestämd och det behövs jobb, företagande och tillväxt för att skapa ett växande välstånd”. Ett pragmatisk politiskt ledarskap som tror på framsteg utan ”att vanligt folk ska få det sämre eller göra vardagen krångligare”.
Undergångshysterisk radikalism eller sunt förnuft?
Det är lätt att hålla med Niklas Nordström. Socialdemokraterna var en gång pragmatiska, jordnära och förstod vanligt folks vardagsproblem. Men man har dragits med i en postmodern radikalism tillsammans med MP, V och C, där det gäller att skruva upp sina känslomässiga utfall så gällt och hysteriskt som möjligt. Aktivisterna vill klä befolkningen i säck och aska, bara för att må bra själva.
För det handlar bara om känslor, ingen verklighetsförankrad politik. Ta bara detta att stänga ner kärnkraft samtidigt som man ska gå över till elbilar. Eller stoppa cementtillverkning samtidigt som man säger sig vilja bygga järnvägar som kräver stora mängder cement.
Och graden av galenskaper ökar med tiden. Här är Nordström en ensamt ropande röst i rödgröna kretsar.
De som tycker som Nordström måste inse realiteterna i vår tid. Man måste rösta konservativt för att återskapa förståndet i politiken.