Ännu fler IS-terrorister plockas till Sverige av UD från Syrien. Just nu är tre svenska kvinnor och åtta barn på väg till Sverige. Efter flera år hos IS och i läger finns risk för att kvinnorna fortfarande är radikaliserade.

De kvinnor som återvänder från Syrien kan fortfarande delar terrorgruppens ideologi och åsikter.

– Risken är att de fortsätter sprida radikala tankar, det som har varit kvinnors främsta roll: Att rekrytera och ge sken av att IS är en rörelse som omfamnar olika delar av samhället, kvinnor och män, säger Marco Nilsson, expert på islamistisk radikalisering vid universitetet i Jönköping till TT.

Åter till radikala kretsar

Hur stor risken är att återvändarna faller tillbaka i extremistiska miljöer i Sverige kan påverkas av den sociala miljön som de hamnar i när de är tillbaka.

– Vissa säger att de inte stöttar IS längre, och det kan vara så. Samtidigt blir det svårare med de radikala tankarna om de hamnar i samma kretsar igen. Vissa har de här tankarna fortfarande och då handlar problemet inte om återfall – utan om att lämna, säger Marco Nilsson.

Att leva i ett läger som Roj-lägret i Syrien är som en skola i radikalisering, beskriver Marco Nilsson. Det finns en risk att de som kommer tillbaka nu, efter lång tid i lägret, är starkt påverkade av extremism.

– Innan så fanns det många återvändare som lyckades ta sig till Sverige självmant. Det finns alltid en variation här men risken är större att det finns en större andel som har radikala tankar bland dem som blir utvisade och kommer efteråt.

Vilja att överge tro på extremism?

Grundproblemet nu är att de individer som tidigare hittade mening i den extrema, radikala miljön nu måste finna ny mening i det vanliga livet i Sverige – något som de inte har hittat sedan tidigare.

Det finns stöd och insatser från samhället att få om man vill ta sig ur en sådan här miljö, men bara om man själv vill och söker hjälpen. Därför finns det inte så mycket att göra, säger Marco Nilsson.

– På individnivå har socialtjänsten inte nödvändigtvis mycket kontakt med de här personerna, om det inte handlar om att barnen blir omhändertagna. Vuxna individer måste självmant ta kontakt med socialtjänsten om de vill ha stöd och hjälp. Så som samhället ser ut i dag finns det inte så mycket att göra, säger Marco Nilsson.