Otydlig styrning, ofinansierade beslut, oklara besked. Regeringen med försvarsminister Peter Hultqvist (S) har skapat stor oreda i försvarsmakten. Det visar Riksrevisionen som granskat upprustningen som skulle ha skett under åren 2016 till 2020.
Resultatet har blivit långsammare upprustning än planerat. Sveriges beredskap och säkerhet har blivit sämre än vad riksdagen beslutat eftersom Peter Hultqvist inte klarar av att bedriva försvarspolitik.
– Försvarsmaktens planering och genomförande haft brister på flera områden. Detta gäller såväl materielförsörjning och lagerhållning som transporter och övningsverksamhet, säger Sascha Sohlman vid Riksrevisionen till Sveriges Radio.
Hultqvist har varit otydlig om målen
Riksrevisionens granskning (pdf) visar en röra utan like. Granskarna anser bland annat att det inte är helt klart hur förbanden ska utformas med personal och materiel om det blir krig.
”Regeringens styrning avseende arméstridskrafterna och brigader var otydlig avseende både vad som skulle uppnås och hur.”
Hultqvist har inte efterfrågat alternativ när resurserna varit knappa
Regeringen har haft högre mål för försvaret än man tilldelat ekonomiska resurser. Alla vet att när pengarna inte räcker, måste man prioritera, men Peter Hultqvist har saknat intresse för att hitta lösningar.
Eller som Riksrevisionen skriver:
”Regeringens styrning [har] inte varit ändamålsenlig. Riktlinjerna för framtagandet av underlag till inriktningspropositionen var fokuserade på en bataljons- och kompanistruktur och den finansiella ramen var begränsad. Regeringen ställde heller inga krav på att beskriva alternativa tillvägagångssätt. Alternativa beskrivningar kring vad som skulle kunna åstadkommas i andra ekonomiska intervall efterfrågades inte heller.”
Försvaret försvagades av att värnplikten återinfördes först 2018
Den borgerliga alliansregeringen avskaffade allmänna värnplikten 2009. Bara några år senare tvingades man inse att beslutet var felaktigt. Värnplikten återintroducerades 1 januari 2018. Men veligheten skapade stor skada.
”Att grundutbildning med värnplikt kunde användas först 2018 innebar begränsningar för Försvarsmakten att skapa en mobiliserande armé under inriktningsperioden 2016–2020.”
Domen mot Hultqvist är tydlig
Riksrevisionen summerar sin granskning: man ”bedömer att regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga under försvarsinriktningsperioden inte har varit effektivt i alla delar. Brister finns inom planering, analys, styrning och genomförande. Detta har lett till att arméförbanden inte utvecklats på ett ändamålsenligt sätt, att deras möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats, och att det fortfarande råder oklarheter kring hur de ska utformas med personal och materiel för att möta en kvalificerad motståndare.”
En förmildrande omständighet är man haft att parera de besparingar som gjordes i försvaret i inledningen av 2000-talet och då inriktningen ändrades till att satsa på internationella insatser istället för att försvara svensk mark. Men man vaknade alldeles för sent för att skaffa sig en ”tillräckligt god bild av hur allvarligt läget var”.