Allt tyder på brakförlust för tyska kristdemokraterna CDU i kommande parlamentsval. Angela Merkels långa regeringstid kommer att minnas för alla kriser som den oplanerade migrationen medfört.

Istället för att bryta med Angela Merkel och satsa på en mer hårdför migrationskritiker i form av CSU:s bayerske ministerpresident Markus Söder, valde kristdemokraterna att (en gång till) utse en efterträdare som är lojal mot Angela Merkels linje.

Det är häpnadsväckande hur illa det gått för Angela Merkels kronprinsessor och prinsar. Först valde partiet 2018 den Merkel ville ha som sin efterträdare till posten som partiledare: Annegret Kramp-Karrenbauer. Hon skulle också varit kanslerskandidat i det nu aktuella valet till Bundestag. Men hon fick avgå inom två år sedan hon inte klarade av jobbet.

Trots att Angela Merkel visat dåligt omdöme i synen på efterträdare, alltså valt lojala personer snarare än begåvade, fortsatte partiet att utse ännu en Merkel-kandidat. Nu den färglöse ministerpresidenten i Nordrhein-Westfalen, Armin Laschet.

Ändring i opinionen i Tyskland senaste månaden. Källa: DW.

Han går nu mot ett svidande nederlag.

Två aktuella opinionsmätningar visar att Socialdemokraterna gått om CDU, och det rejält: 25 procent mot 20 för CDU, rapporterar Deutsche Welle.

Kopia av Fredrik Reinfeldts sorti

I allt detta ser Angela Merkels avsked i mycket ut att bli som det Fredrik Reinfeldt orsakade Moderaterna – brakförlust och intern identitetskris. Hans handplockade efterträdare Anna Kinberg-Batra lyckades inte heller.

Däremot är nog Ulf Kristersson mindre av en Reinfeldts man än vad Laschet är Merkels. Det kan bli hans smala lycka.

Laschet hoppas kunna bättra på sina opinionssiffror till valdagen 26 september. Han varnar för den vänsterpolitik som Socialdemokratiska SPD kommer att föra om man söker stöd hos de gamla DDR-kommunisterna i Die Linke och miljöpartiet Die Grünen.

Men att varna för andra är en kommunikation som präglas av desperation. Att CDU inte kan driva kampanj på sin egen politik när man suttit 16 år i regeringsmakten säger något om hur svag Angela Merkel varit.

Precis som Reinfeldt håller många Merkel som en god regeringschef även om båda deras regeringar präglas av fruktansvärt dåliga strategier, särskilt om migration. Men för Merkel också om avveckling av kärnkraft som gör att brunkol står för en femtedel av den tyska elförsörjningen.

Ändå får de klappar på ryggen av ländernas etablissemang, för de har ju ändå menat väl. Och det är ju inte de förmögna och framgångsrika som drabbats av politiken. Det är ju bara ”de bedrövliga” som klagar – Hillary Clintons ord för arbetare, landsortsbor och dem som gillar att jaga och fiska snarare än dricka champagne under kristallkronor.