SVT-dokumentären ”Birgitta Dahls heliga vrede” handlar om en av socialdemokratins mest profilerade politiker på 1980- och 90-talen. Men när den får kritik för att innehålla faktafel, raderar SVT påpekandena i sociala medier.

KOMMENTAR. Tänk vad fort en politiker kan bli bortglömd. Dagens unga känner inte till Birgitta Dahl, även om hon var en av de mest framträdande socialdemokratiska ministrarna på sin tid.

Birgitta Dahl var stor på sin tid

Hon blev energiminister 1982, då Socialdemokratin vann tillbaka makten och kärnkraftsavveckling stod på dagordningen. Hon blev sedan också miljöminister när miljödepartementet skapades 1987. Hon var sedan också riksdagens talman i åtta år till 2002.

Bland oss lite äldre är hon kanske mest ihågkommen för sitt försvar av den kommunistiske diktatorn Pol Pot i Kambodja. Dahl hävdade på 1970-talet att det mesta som sägs om Kambodja är lögner som sprids av Kambodjas fiender. Senare uppdagades att Pol Pot i ett grymt folkmord tagit livet av uppemot en tredjedel av landets befolkning.

”Birgitta Dahl” i satirprogrammet Helt Apropå i SVT.

Det legendariska satirprogrammet ”Helt apropå” hade ofta med Birgitta Dahl i gestalt av Kryddan Peterson.

Att göra en dokumentärfilm om den nu 83-åriga politikern är inte alls fel. Fler dokumentärer borde göras om var tids ledande beslutsfattare i Sverige.

Familjepolitisk rebell – eller inte?

Men det blir problematiskt när SVT raderar kritik om sakfel i dokumentären. Exempelvis ges intryck av att hennes engagemang – ”heliga vrede” – påverkat viktiga politiska beslut som framställs som varande banbrytande feministiska. Men besluten fattades innan hon fick någon makt, eller av borgerlig regering.

I filmen säger Birgitta Dahl att hon var med och drev en kampanj för att förbjuda barnaga och våldtäkt inom äktenskapet.

– Ett vanligt argument vi fick höra var att ”inte ska väl samhället lägga sig i hur familjerna lever sina liv och förresten är det här en fin gammal svensk sed”, säger hon i dokumentären.

Dahl använder också ordet ”vi” om att man fick igenom förbuden mot barnaga och mot våldtäkt inom äktenskapet.

Kritik sopas under mattan

Dessa beskrivningar får stark kritik av Claphaminstitutets direktor Per Ewert, som forskar på den politiska process som gjorde Sverige till ett av världens mest sekulära och individualistiska länder under 1900-talet.

Per Ewert menar att hon beskriver sin roll som drivande i dessa frågor på ett felaktigt sätt. Besluten hade nämligen fattats långt innan Birgitta Dahl kom in i riksdagen 1969.

Detta framförde Ewert på SVT:s Facebooksida. Men där har SVT raderat hans påpekanden två gånger.

Beslut togs före hennes tid

Det som är fakta är att våldtäkt inom äktenskapet förbjöds 1962, förbudet mot barn­aga infördes 1957 och förtydligades 1966. År 1979 underströks förbudet ytterligare, men det var under den borgerliga Fälldinregeringen.

– Det är säkert möjligt att hon senare bildade opinion i dessa frågor, men själva besluten fattades långt före hennes tid, säger Per Ewert till Världen idag.

Det mest problematiska tycker Per Ewert är Dahls uttalande om motargumentet att det skulle varit ”en fin gammal svensk sed” att slå sina barn och våldta sin hustru. Detta har hon framfört vid flera tillfällen i olika medier.

När Per Ewert kontrollerat riksdagsprotokollen finner han att några sådana uttalande aldrig har fällts i riksdagsdebatten.

– Det är helt enkelt inte sant.

Världen idag har varit i kontakt med SVT:s presstjänst, men har inte fått något svar på varför man tog bort Per Ewerts kommentarer från medieföretagets Facebooksida.

– Det är synnerligen bekymmersamt att möjligheten till öppen debatt begränsas inom public service. Jag skrev här utif­rån min roll som forskare, men vem som helst måste ha möjlighet att dela synpunkter på en öppen sociala medier-sida utan att censureras, säger Per Ewert.