Ann-Sofi Hermansson fattar – men så är hon sparkad av S

Hon är världens mest kända sopåkare, skriver Fokus i ett färgstarkt personporträtt av en politiker som förstår ledarskap. Men som därför sparkades av Socialdemokratin.

Hon var kommunstyrelsens ordförande i landets näst största stad Göteborg. Men så gick hon emot islamister och kallade dem extremister. Då blev hon avsatt av det egna partiet. Hon hade en klar idé om hur partiet borde förändras.

– Lite mindre identitetspolitik och back to basic. Och ja, jag gillar näringslivsfrågorna… det som är bra för stan är fan i mig bra för partiet med, säger hon på sin karaktäristiska göteborgska till Fokus (betalvägg).

– Det är klart att jag bröt med den här rödgröna attityden som vi har haft.

Hon ser skillnad på traditionell socialdemokratisk politik och det som Miljöpartiet och Vänsterpartiet står för.

Det blev intern revolt och hon avsattes på extra årsmöte i mars 2019. Nu är hon sopåkare för lokala renhållningsbolaget. Att Göteborgs ”borgmästare” blev sopåkare har blivit omskrivet internationellt.

Men hon är stolt över arbetet och känner sig tillfreds med arbetskamraterna.

– Vi är samhällsbärare, vi vet alla vad som händer när soporna inte hämtas, det är så med den här sortens jobb, de syns först när de inte blir utförda, säger hon.

Hermansson mot vingligt politiskt ledarskap

Som den jordnära person hon är, förstår hon mer om vad politiskt ledarskap är än de flesta i hennes och andra partier.

Början på hennes fall var när hon gav fullt stöd till de kommuntjänstemän som beslutat neka en filmvisning och efterföljande panelsamtal om slöjan i kommunens lokaler, eftersom inbjudna till panelen enbart var sådana som förespråkar heltäckande slöja och en var inblandad i terrorplaneringen att skära halsen av journalister på Jyllands-Posten.

Göteborgs stad behöver inte agera plattform åt de här ganska extrema rösterna, skrev hon i sin blogg 2018.

På frågan varför hon gav tjänstemännen stöd i en så kontroversiell fråga svarar Hermansson:

– Jag tror att det var bra för tjänstemännen, för ska man vara tjänsteman och agera på de här frågorna så kan man inte ha ett vingligt politiskt ledarskap, för då vågar man inte göra något. Jag använde min makt och understödde det här. Det var detta de blev arga på.

Underbar klarsyn

Så härligt det är att läsa en politiker (numera fd) som har insikt om vad politiskt ledarskap är. Exakt det hon beskriver är ju det som kännetecknar det mesta av svensk offentlighet idag – vingligt politiskt ledarskap!

Men väldigt få inom politik, media eller akademi förstår det här. Sådant går inte läsa i en bok. Det handlar inte om något teoretiskt, utan är väldigt praktiskt och bottnar i sunt förnuft – som inte heller går att läsa sig till.

Ledarskap är att förstå i vilket sammanhang man verkar och hur man, ofta inofficiellt, agerar för att uppnå bästa möjliga resultat. Hon visste att tjänstemännen skulle få kritik, därför gick hon in som högste politiskt ansvarige och backade upp tjänstemännen. Så att de i framtiden skulle våga göra det rätta, följa reglerna och inte vika sig för extremister.

Svensk politik präglas av feghet

Tyvärr är denna rakryggade hållning mycket sällsynt idag. De flesta politiker i maktställning springer och gömmer sig så fort något blir kontroversiellt. Andra på lägre nivå får ta skiten.

Vi såg det tydligt när coronapandemin drog in över landet i mars 2020. Regeringen försvann. Poff! Borta. Kvar stod en tjänsteman på Folkhälsomyndigheten utan någon formell makt: Anders Tegnell.

I fråga efter fråga smiter de som har den avgörande makten utan sitt ansvar. Det är därför så mycket går snett i landet idag.

Förr stod politiker för det man beslutat om. Då fanns moral att ta ansvar och inte skjuta allmänhetens och mediernas frågor till ”kommunikatörer” utan makt.

Hermansson sosse nog att bli partiledare

Ann-Sofi Hermansson borde bli Socialdemokraternas nästa partiledare. Och hon är sossse nog att försvara stor asylinvandring. I intervjun avvisar hon danska socialdemokraterna just med den anledningen. Men hon har en annan syn på integration.

Hon märkte av att marken började gunga under fötterna då partifolk sa åt henne att tala mindre om integrationsproblem och faran med extremism.

– Men jag tror det är precis tvärtom. Vi pratar för lite om det, säger hon och pekar på hur många som åkte från Sverige till Syrien för att kriga för mördarsekten Islamska staten, IS.

Detta trots att hon fick alla mainstreammedier emot sig i bråket om slöjpanelen. Aftonbladet krävde ursäkt av Hermansson, Göteborgs-Posten skrev att politiker borde hålla fingrarna bort från kulturen och Sveriges Radio ställde frågan om inte politiker som hon skulle ha armslängds avstånd till kulturen.

Den position som Hermansson intar skulle kunna vara räddningen för Socialdemokraterna. Men partiet är internt numera radikalt i kulturkrigsfrågor, även om man utåt försöker hålla en mindre kontroversiell profil.

Tåget har nog gått för sådana som Hermansson i Socialdemokratin. Och därmed också för Socialdemokratin i Sverige på sikt. Att en av deras skarpaste företrädare kör sopbil säger väldigt mycket om tillståndet i partiet.