För första gången i svensk historia har riksdagen avsatt en statsminister i misstroendeomröstning. Vad kommer partierna att välja för lösning nu? Här är listan på alternativ – och oddsen för dem.

Med 181 röster för och 109 röster emot avsattes Stefan Löfven som statsminister av riksdagen idag.

Det finns många omöjliga utgångar, men inte många möjliga utgångar för regeringskrisen. Det är svårt att spekulera eftersom partierna har blivit väldigt nyckfulla. Bara det att Liberalerna, som inte röstade för att avsätta Löfven, säger efter omröstningen att de vill ha en annan statsminister. Allt medan Vänsterpartiet, som röstade för att avsätta Löfven, gärna vill att han kommer tillbaka i exakt den rollen.

Extraval mest logiskt

Rent spontant vore extraval det logiska, för att låta väljarkåren rensa luften och ta ställning till alla märkliga taktiska val som riksdagspartierna gjort efter valet 2018, men som inte var kända av väljarna före valdagen.

Men även om oppositionen skulle vinna en klar majoritet i riksdagen, skulle man bara ha tio månader och en S-förberedd statsbudget att arbeta med innan ordinarie valdag i september 2022. Det skulle vara en regering som bara sitter under en valrörelse. Den hinner inte bevisa sin förmåga, medan Socialdemokratin kommer ägna 200 procent av sin energi åt att smutskasta regeringen.

Det är nog bäst att de rödgröna får ta ansvar för vad man ställt till med i ordinarie val, så att en ny regering får fyra år på sig att visa på att en kursändring ger resultat.

Tio tänkbara scenarier

Det finns mängder med teoretiskt möjliga lösningar på regeringskrisen. Här är mina tio scenarier, från de minst troliga till de mer troliga.

10.
Annie Lööf bildar C-regering med stöd av ”den breda mitten” i form av S, L, M, KD.

9.
Ulf Kristersson bildar regering M-KD-L med stöd av V och SD. (Detta var något som Ebba Busch tog upp i radiointervju idag.)

8.
Ulf Kristersson bildar regering M-KD-L med stöd av SD och C-ledamot i riksdagen. (Helena Lindahl, C, röstade nej till Löfven 2019.)

7.
Stefan Löfven bildar enpartiregering med stöd av C, MP och V.

6.
Riksdagen väljer övergångsministär ledd av landshövding Sven-Erik Österberg (tidigare S-minister/gruppledare i riksdagen) fram till valet 2022, i likhet med hur man löste regeringskriser på 1920-talet.

5.
Stefan Löfven bildar S-MP-C regering med stöd av V.

4.
Stefan Löfven utlyser extraval till andra veckan i september.

3.
Stefan Löfven bildar regering S-MP-V med budgetstöd av C som i övrigt tar ställning till varje fråga separat för att slippa förhandla med V.

2.
Talmannen utlyser nyval till andra veckan i september sedan av honom föreslagen statsministerkandidat röstats ned i fyra voteringar. Detta så att S slipper ta ansvar för extraval, och i valrörelsen kan skylla röran på övriga partier.

1.
Stefan Löfven bildar S-MP-regering med stöd av C och V, sedan punkt 44 om fri hyressättning flyttats till efter valet 2022.

Enklast väg

Den enklaste lösningen vore om Centerpartiet erkänner och accepterar att man valt vänstersidan i svensk politik. Då kan man ge upp punkt 44 om fri hyressättning och medge att både C och V är stödpartier till den rödgröna regeringen.

Om inte det sker är extraval mest troligt. S kan anse sig kunna vinna på rörig politik – enligt uppfattningen att bara S kan styra landet.

Vad som än händer, känns det ändå betryggande att svenska folket senast i september 2022 får chansen att välja en annan majoritet.