”Identitetspolitik är rena giftet för socialdemokratin”

Kloka röster bland meningsmotståndare ger mig hopp. De visar att vi kan ha en öppen och saklig diskussion. Och det inger respekt i en tid då många bara vill racka ner på allt och alla.

Själv har jag förundrats över att det är en så dramatisk stor skillnad på de svenska och danska socialdemokraterna. I Danmark genomför socialdemokratiske statsministern Mette Frederiksen mycket av det som är sverigedemokratisk politik. I Sverige stämplas exakt den politiken ut av svenska socialdemokrater som ”hot mot demokratin” och mycket annat.

De två systerpartierna i de båda länderna är på rakt motsatt sida i den vertikala politikskalan konservativ-radikal (eller GAL-TAN).

Principen om gemenskap måste bli bärande

Men en och annan S-röst i Sverige låter lite dansk. Som när Folkbladets Widar Andersson möter förra statsrådet och numera Stockholmska regionrådet Aida Hadzialic.

 ”Jag vill värna Sverige”, svarade hon på frågan vad som driver henne.

Inför nationaldagen skrev hon i Dagens Industri: ”Principer om inkludering och gemenskap måste bli bärande om Sverige ska hålla ihop i framtiden. Som land skulle vi också må bra av att problematisera vår självbild. En tidigare historiskt hög invandring i kombination med bristen på en stark gemensam nationell identitet har över generationer cementerat ett utanförskap.”

Se där en sosse som säger att brist på nationalism leder till segregation. Inte illa.

Vänsterns fokus på hudfärg är djupt problematisk

Aida Hadzialic har också angripit en annan bärande del av svensk Socialdemokrati som tar allt mer plats sedan Göran Persson slutade – identitetspolitiken.

”Bara att det finns en diskussion om vilken hudfärg människor har inom vänstern är djupt problematiskt. I stället borde man fokusera på det som är viktigt – hur man bygger vidare på ett starkt samhälle och ser till att människor utbildar sig och att fler jobb skapas. Man sviker (…) när man håller på med en debatt om kultur och identitet som inte leder någon vart.”

Så skrev hon i Aftonbladet för några år sedan.

Widar Andersson summerar: ”Identitetspolitik är rena giftet för socialdemokratisk gemenskapspolitik. Den dan man först och främst är sin hudfärg, sitt kön, sina sexvanor eller sina matvanor: den dagen är det kört och rökt för folkhemmet. Det begriper Aida Hadzialic.”

Kan S komma till sans? Svaret är nej

Hadzialic och Andersson passar in i den danska socialdemokratin, men är aparta röster i svensk socialdemokrati. Men skulle inte partiet kunna komma till sina sinnens fulla bruk igen, som under folkhemstiden?

Mitt svar är nej. Jag har länge följt de interna tidningar och tidskrifter som finns inom parti och ungdomsförbund. Där medlemmar verkligen kan diskutera. Dessa publikationer har i minst 20 år låtit mer som vänsterpartistiska än folkhemska. Internt är svensk socialdemokrati än mer radikalt i identitetspolitik och antinationalism än vad som syns utåt.

Partiledningen får ägna stor kraft åt att hålla radikalismen stången. Det är en anledning till att man gav Centerpartiet och Liberalerna så mycket i regeringsförhandlingarna efter valet 2018. Det var ett sätt att visa den interna partiopinionen att för att behålla makten måste man gå varligt fram med extrema politiska dogmer.

Förlorar S regeringsmakten kommer extremismen att explodera

Jag tror också eftergifterna till C och L demonstrerar desperationen inom partiledningen över vad som skulle hända i partiet om man förlora regeringsmakten. Då kan man inte hålla tillbaka vänsterextremismen i det egna partiet.

Vi hörde den tydligt i första maj-tåget i Malmö 2019 där ungdomarna viftade med palestinska flaggor och sjöng ”krossa sionismen”. Ingen av dem som syntes på filmen är utesluten. Partiledningen har tack vare lojala och underdåniga massmedier i Sverige sluppit ta itu med extremismen i det egna partiet.

Men om man inte längre kan ”skylla på” kompromisser för att behålla regeringsmakten, kommer de radikala opinionsuttrycken att bryta igenom och än tydligare sätta imagen för partiet.

Då är risken för ”Pasokifiering” uppenbar. Pasok är namnet på grekiska socialdemokratin som gick från 44 procent i valet 2009 till 4,7 procent 2015 .

Socialdemokratins möjlighet att ta efter de danska är förmodligen obefintliga. Man har satt sig i positionen att försöka balansera upp de radikala genom center-vänsterpolitik och med makten som enda motiv.