Det är riksdagens skarpaste vapen mot regeringen. En misstroendeförklaring kan fälla statsministern och därmed hela regeringen, eller ett enskilt statsråd. Hot om misstroende har varit mer framgångsrika än genomförda misstroendevoteringar.
BAKGRUND. Riksdagen kan när som helst rikta misstroendeförklaring mot ett statsråd. Ingen utredning eller bevis behöver presenteras. Det handlar om riksdagen har förtroende för regeringsmedlemmen eller för regeringen som helhet.
Ingen av de hittills elva voteringarna har lett till att något statsråd fallit.
Det kan låta tandlöst, men det är inte genomförda voteringar som visar hur starkt instrumentet är. Det har nämligen blivit praxis att en minister som på allvar riskerar att fällas av riksdagen, avgår ”på eget initiativ” innan omröstningen – som därmed ställs in.
Anna-Greta Leijon (S)
Det politiskt mest dramatiska fallet är justitieminister Anna-Greta Leijon (S) som givit partivännen Ebbe Carlsson ett rekommendationsbrev med innebörden att han utredde mordet på Olof Palme åt regeringen – vid sidan om polis och rättsväsende.
Dessutom hade hon brutit mot lagen när hon inte diariefört brevet, utan gömt kopian i kassaskåp.
Hela härvan uppdagades när Ebbe Carlssons medhjälpare försökt smuggla in olaglig avlyssningsutrustning, men upptäckts av tullen.
För att slippa bli avsatt i misstroendevotering av riksdagen avgick Anna-Greta Leijon som justitieminister 7 juni 1988, innan omröstningen hölls.
Anders Ygeman (S) och Anna Johansson (S)
De senaste fallen då ministrar avgått för att undvika att avsättas av riksdagen i misstroendevotering var dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) och infrastrukturminister Anna Johansson (S).
Båda avgick ”på egen begäran” 27 juli 2017.
Trots att de båda ministrarna kände till att Transportstyrelsen medvetet begått lagbrott och utsatt flera av statens omfattande register för allvarliga säkerhetsrisker, vidtog de inga åtgärder.
Deras passivitet i ett för riket viktigt säkerhetsärende fick hård kritik.
Ygeman skyllde på att det inte fanns avlyssningsskyddat rum att informera statsministern i. Socialdemokratin belönade dock de båda avgångna ministrarna med nya tunga uppdrag i riksdagsgruppen. Och Anders Ygeman fick efter drygt ett år komma tillbaka till statsrådskretsen som – digitaliseringsminister.
Elva genomförda misstroendeomröstningar
När det kommer till faktiskt genomförda voteringar i riksdagen har alltså inget misstroende gått igenom, vilket kräver att 175 ledamöter röstar för misstroende.
Oktober 1980
Den första misstroendevoteringen – enligt nytt regelverk från 1971 – begärdes av oppositionsledaren Olof Palme (S) mot statsminister Thorbjörn Fälldin (C) den 15 oktober 1980. Mitt under partiledardebatten i riksdagen.
I talarstolen motiverade Palme skälet till misstroendevotering med missnöje med regeringen ”ute på arbetsplatserna”:
”Thorbjörn Fälldin säger att man inte skall låta opinionsundersökningar bestämma. Det tycker inte jag heller. Men det misstroende vi talar om är det som vi som stor folkrörelse möter ute på arbetsplatserna, på verkstäderna. Det är det som vi möter vid kassorna i snabbköpsbutikerna, det är det som vi möter när föräldrar hämtar sina barn från dagis. Där hör vi den djupa misstro mot regeringen som vi har talat om. Och för det behövs det inga opinionsundersökningar. För det behövs det bara att gå ut bland människorna och uppleva deras oro, deras förbittring och deras missnöje. Herr talman! Den socialdemokratiska riksdagsgruppen kommer att lägga fram ett yrkande om misstrondevotum mot regeringen Fälldin.”
S och VPK röstade för misstroende medan C, M och FP röstade emot, därmed avvisade riksdagen Palmes begäran med 175 röster mot 174.
Februari 1985
De tre borgerliga partierna M, C och FP väckte misstroende mot utrikesminister Lennart Bodström efter att han på pressträff med journalister i informella ordalag förnekat att det skett några ubåtskränkningar efter incidenten vid Hårsfjärden 1982. Det blev ”Bodströmaffären.”
160 röstade för en misstroendeförklaring, 182 emot.
November 1996
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna väckte en misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson efter hans uttalanden om ”politisk stabilitet” i Kina, sedan han besökt landet.
119 röstade för en misstroendeförklaring, 204 emot och 16 avstod.
Oktober 1998
Moderaterna väckte en misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson för att han inte avgått efter valet, trots att hans parti förlorat 30 mandat och regeringen hade oklart stöd i riksdagen.
82 ledamöter röstade för en misstroendeförklaring, 186 emot, medan 74 avstod.
Oktober 2002
Moderaterna väckte en misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson för att tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
158 röstade för en misstroendeförklaring, 174 emot och 17 avstod.
Januari 2015
Sverigedemokraterna väckte en misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven som i samband med regeringskrisen 2014 inte lyckats få igenom sin budgetproposition och dragit tillbaka ett löfte om extra val.
45 röstade för en misstroendeförklaring, 133 emot och 155 avstod.
Oktober 2015
Sverigedemokraterna väckte en misstroendeomröstning mot finansminister Magdalena Andersson, då partiet ansåg att förslaget till budget var underfinansierat och inte täckte kostnader för migration.
43 röstade för en misstroendeförklaring, 137 emot och 120 avstod
September 2017
Sverigedemokraterna väckte en misstroendeomröstning mot statsminister Stefan Löfven för hans obefintliga agerande i turerna kring Transportstyrelsens IT-upphandling.
43 röstade för en misstroendeförklaring, 136 emot och 155 avstod.
September 2017
Moderaterna väckte en misstroendeomröstning mot försvarsminister Peter Hultqvist som kritiserats i samband med Transportstyrelsens IT-upphandling.
135 röstade för en misstroendeförklaring, 137 emot och 58 avstod.
Maj 2019
Moderaterna väckte en misstroendeomröstning mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll sedan Ann-Marie Begler skilts från uppdraget som generaldirektör för Försäkringskassan, och Strandhäll lämnat motstridiga uppgifter om orsaken till förflyttningen.
172 röstade för en misstroendeförklaring, 113 emot och 59 avstod.
November 2019
Sverigedemokraterna väckte en misstroendevotering mot justitie- och migrationsminister Morgan Johansson därför att han misslyckats med sitt uppdrag. Partiet hänvisade till att ”antalet utsatta områden har blivit fler. Våldet har eskalerat. Ifråga om antalet sprängningar, skottlossningar och gängmord går det inte att hitta jämförbara europeiska länder med en liknande utveckling.”
151 röstade för en misstroendeförklaring, 131 emot och 57 avstod.