Det talas mycket om hot mot demokratin. Etablerade makthavare gör allt för att misstänkliggöra oppositionen och sociala medier. Men de största hoten kan finnas inom etablissemangen, vilket visas av det aktuella fallet med reportern som Ekot försökte dölja.
En reporter på Sveriges Radios nyhetsredaktion Ekot har avslöjats med att ha en intim relation med en dömd islamist som enligt säkerhetspolisen utgör ett hot mot rikets säkerhet. Han ska inställa sig hos polisen varje veckan.
Detta är naturligtvis en infiltration av extremister i public service som utgör ett långt mycket allvarligare samhällshot än allt som förekommit på sociala medier i Sverige.
Ekot har dolt journalistens agerande
Våldsbejakade extremister har penetrerat den nationella statliga nyhetsförmedling som landet ska förlita sig på i kris- och krigstid.
Sveriges Radio har dessutom gjort allt för att tysta ner fallet och reportern i fråga framställer det som att hon själv lämnar tjänsten.
Det gör händelsen än värre. Kan man lita på Sveriges Radio? Avstår man från att anlita islamistsympatisörer bara när de avslöjats? Håller man dem som inte avslöjats bakom ryggen?
Det är sajten Doku.nu som har avslöjat historien om Ekots reporter som har en relation med en islamist som Säkerhetspolisen anser utgör hot mot rikets säkerhet.
Det framgår hur Sveriges Radio blivit språkrör för extremister och låtit kvinnan som har relation med islamisten rapportera i radions nyhetssändningar. Doku.nu påtalar att många kritiserade inslagen. Man menade att hon lät islamisten ge en felaktig bild av det som läggs honom till last och att hans delaktighet i den islamistiska miljön förringades.
Ekochefen Klas Wolf-Watz försvarar att man hemlighållit de graverande uppgifterna eftersom det rör ett personalärende. Det svaret antyder att man kan dölja andra islamister som infiltrerat public service.
Toppen på ett isberg?
På frågan ”Hade hon kunnat jobba kvar som journalist på Ekot?” som DN ställer, svarar han undvikande: – Det är en hypotetisk fråga som jag inte spekulerar kring.
Att Ekochefen kan tänka sig anställa kvinnan igen skapar frågetecken kring om Sveriges Radio tar hot mot rikets säkerhet på allvar. När radiohuset inte heller beslutar att plocka ner de famösa intervjuer och reportage som kvinnan gjort, stärks misstankarna om att det inte rör sig om ett engångsfall.
Är det här bara toppen på ett isberg? Hur långt in i Sveriges Radio har islamister penetrerat organisationen? Hur stor makt har man? Vi vet sedan tidigare att P3 hyllar dömda och häktade rappare. Kriminella anser sig kunna påverka vad som sänds i Sveriges Radio.
Frågan som börjar ta form är: kan svenska folket lita på Sveriges Radio vid ett krisläge?