Oenighet kring lagförslag om att kriminalisera deltagande i rasistiska organisationer
Av Redaktionen
5 maj 2021
En utredning har diskuterat förbud mot rasistiska organisationer, förbud mot deltagande i sådana eller om man inte ska ha någon ny lagstiftning utöver redan befintligt förbud för hets mot folkgrupp.
I utredningen som överlämnades till justitieminister Morgan Johansson (S) finns ingen enighet. S, C och MP vill förbjuda organisationer, medan M och KD anser man kan förbjuda deltagande i sådana. Tre partier anser inte sådan lagstiftning är att rekommendera – SD, L och V.
Två nya brott
Det finns därmed majoritet för att föreslå två nya brott – som ska kunna ge upp till två års fängelse – som utredningen vill se träda i kraft 1 juli 2022:
1. Organiserad rasism – deltagande i en rasistisk organisations verksamhet på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen och bildande av vad som ska vara en sådan organisation.
2. Stöd åt organiserad rasism – lämnande av vissa former av stöd åt en rasistisk organisation om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja organisationen.
Risk att förslaget inskränker föreningsfriheten
Jurister är tveksamma. Mårten Schultz skriver i SvD att det är svårt att tolka ”hur de föreslagna reglerna förhåller sig till föreningsfriheten”, som är en av våra grundläggande friheter och skyddas i grundlagen. Det finns ”skäl att i ett framtida lagstiftningsarbete reflektera vidare över intresseavvägningen mellan å ena sidan skälen som talar för dessa förbud och å andra sidan skälen som talar för att skydda föreningsfriheten även när det gäller organisationer som den offentliga makten vid ett visst tillfälle inte gillar.”
I sin reservation i utredningen skriver Sverigedemokraterna: ”I stället för att fästa avseende på de åsikter som utgör grunden för förföljelse, hat och hot menar vi att en bättre metod hade varit att stärka skyddet för utsatta grupper genom att utveckla och skärpa lagstiftningen rörande de handlingar som är ägnade att åsamka dessa grupper skada.”
Liberalerna reserverar sig av liknande skäl och skriver: ”Om den grundlagsfästa föreningsfriheten inskränks utan tillräckliga, men emotionellt välgrundade, skäl vid ett tillfälle knäsätter det en princip för oönskade inskränkningar i medborgerliga friheter vid senare tillfällen.”
Se mer i Riks där jag diskuterar ämnet innan utredningen blev offentlig.
