De gamla partierna klarar inte av att lösa arbetslösheten. I årtionden har man sagt att utbildning och arbete fixar integrationen och därför kan vi ha Europas högsta invandring. Man har kapitalt misslyckats. Det påminner också den nu lagda vårbudgeten om.
Finansminister Magdalena Andersson (S) framstår som föga trovärdig när hon med leende på läpparna ska göra Europas högsta arbetslöshet till något positivt. ”Det betyder att många söker arbete.”
Stefan Löfven lovade för några år sedan att vi skulle ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Vi är nu inte bara sämst i Norden, vi är 5:e sämsta land i Europa. Och det blir bara värre.
Arbetslösheten i Sverige uppgick till 9,7 procent i februari enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Mätt i säsongsrensade och utjämnade siffror låg arbetslösheten på 8,8 procent.
Låg arbetslöshet och stor migration är inte kompatibelt
Jo, därför att man inte har begripit att lågutbildade från regioner i andra världsdelar inte klarar av den högkvalificerade arbetsmarknaden i Sverige.
I riksdagens budgetdebatt igår pekade Oscar Sjöstedt (SD) på detta:
”Och detta [misslyckande] hänger intimt ihop med den av regeringen ansvarslösa invandringspolitiken. Bland inrikes födda har vi en arbetslöshet i storleksordningen 5 procent, inte långt från målet om lägst arbetslöshet i EU. Bland utrikes födda är det nästan 4 gånger så stor, det vill säga nästan 20 procent.
Ert arbetslöshetsmål är helt enkelt inte kompatibelt med er migrationspolitik … Vi behöver en ny regering – en ny regering som prioriterar en restriktiv migrationspolitik, återupprättande av lag och ordning i varenda kvadratmillimeter av det svenska rikets territorium, återupprättad välfärd och stärkta pensioner.”
Vad göra?
Men nu är många här. Även om de sist ankomna kan lockas till att frivilligt lämna landet med en aktiv återvandringspolitik, är det ändå många som saknar kompetens för svensk arbetsmarknad.
Två steg är nödvändiga, men som vänstersidan vägrar ta.
Invandrare måste göra sig ”anställningsbara”, som det heter. Man måste helt enkelt lära sig svenska. Jag har talat med personer som senaste åren gått SFI (Svenska för invandrare) och de menar att lärarna är dåliga, ofta själv med bristande kunskaper om svenska språket, och de flesta studenter sitter av tiden för att få bidrag.
Detta kan bara ändras genom att inga bidrag utgår – förrän man har godkända kunskaper i svenska, bevisade i ett omfattande prov.
Det andra steget är svårare. Politiken måste finna vägar att göra enklare jobb ekonomiskt hållbara för arbetsgivare att upprätta. Inte genom statsbidrag direkt till företag, eftersom det i 30 år visat sig fullständigt ineffektivt trots olika modeller.
Man måste finna lösningar som påminner om ROT- och RUT-avdragen. Genom att sänka skatten för vissa tjänster förvandlas de från svarta till vita och det ger anställningstillfällen för dem med låg utbildning eller som är nya på arbetsmarknaden.
Hantverks-, service- och omsorgsyrken har länge haft allt sämre status i samhället. Här måste en förändring till. Yrkesskicklighet på dessa områden måste löna sig. Statusen på lärlingsutbildningar måste höjas. Hur det ska gå till, och vilka ekonomiska incitamentsstrukturer som kan skapa detta är oklart. Här borde partier, ekonomer och entreprenörer lägga energi och tänka utanför boxen.
Den gamla AMS-politiken håller inte. Den måste dödförklaras. Nya system som underlättar den reguljära ekonomin behövs, inte manipulerar den eller korrumperar den, så som skett hittills.