”För oss och vår livsstil är ju miljöpartister ett större hot än sverigedemokrater”, säger C-politiker i landsbygdskommun.

Nu växer missnöjet i Centerpartiet. Partiledaren Annie Lööf har klargjort att hon tänker fortsätta ingå i vänsterblocket och kan göra upp med Vänsterpartiet om budgeten.

Besvikna över fortsatt vänstersväng

Många gamla centerpartister känner sig svikna av Annie Lööf. Det är för mig inte ett dugg förvånande, snarare är jag förvånad över att det dröjt så länge.

När trotjänaren Staffan Danielsson nyligen meddelade att han lämnar partiet efter 50 år, var det bara toppen på ett isberg.

Ute på landet, där partiet en gång var stort, gror missnöjet med vänstersvängen. Till Svenska Dagbladet säger C-oppositionsrådet Helena Lundgren, 48, i Västerbotten, att hon är förbannad.

– Nej, jag älskade väl inte januariavtalet, men jag har försvarat det. Inför företagare och jägare och markägare. Jag har sagt det hon sa: Att vi skulle vara en nagel i ögat på Löfven och att vi skulle fälla regeringen om den inte gjorde som vi ville. Och så får man höra i en tidning att vi ska i regeringen med sossarna! Jag känner mig lurad, säger Lundgren, vars far och farfar också var kommunalråd för Centerpartiet.

MP vill kolonisera skogsbruket

Även riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) ogillar miljöpartisternas starka inflytande för att ”kolonisera” skogsbruket.

– Trots att vi kommit överens i januarivalet har vi MP-språkrör som är ute och säger att det ska göras reservat av hela fjällskogen, 525.000 hektar. Folk äger ju den där skogen. Det tas för givet att vi ska vara någon koloni som ska transportera naturresurser söderut och tillhandahålla rekreationsytor för storstadsbor, säger C-riksdagskvinnan.

Och kritiken finns inte bara i norr, utan också i södra Sverige.

– Många funderar på vad det innebär med en regering som kräver aktivt stöd från Vänsterpartiet, säger kommunpolitikern Tim Svanberg (C) i Ronneby, Blekinge, och som en gång fanns i ungdomsförbundets ledning med Annie Lööf.

Strömavhopp i det tysta

Svenska Dagbladets omfattande rundringning till C-folk visar att det utåt finns starkt stöd för Annie Lööf, men kritik ”kan man få fram om man lovar att absolut inte röja uppgiftslämnarnas identitet”. Någon skämtar om att C har en Nordkorea-attityd till ledaren.

Och Svenska Dagbladet listar alla med hög position som nu kommer att sluta inför valet. Två vice ordförandeposter är tomma, efter att Anders W Jonsson sagt att han inte ställer upp för omval. Fredrick Federleys plats är också tom. Dessutom avgår en rad riksdagsledamöter, unga ledamöter som setts som framtidsnamn.

Väljarnas förtroende halverat för Annie Lööf

I mitten på 2010-talet hade Annie Lööf högt förtroende i väljarkåren som partiledare. Men det har dalat rejält. Ja, halverats från 45 procent 2017 till 23 procent i år. Här är Demoskops mätningar för 2015 till januari 2021.

2015, 2016 och 2017 hade Annie Lööf högre förtroende än både Stefan Löfven och Jimmie Åkesson. I början på 2021 ligger hon långt under både M- och S-ledare, men viktigast är nog att Lööf har betydligt lägre förtroende än Jimmie Åkesson, han vars parti Lööf vill döma ut som ovärdigt.

Väljarna håller inte med henne. Bara 23 procent i svenska folket har stort eller ganska stort förtroende för henne, medan betydligt fler, 37 procent, har stort/ganska stort förtroende för Jimmie Åkesson.

Kollapsar C i valrörelsen?

Annie Lööf har inte behövt försvara sin kursändring gentemot väljarna ännu. Frågan är hur förra valets C-väljare ställer sig när det nu står klart att en röst på Centerpartiet 2022 är en röst för en socialdemokratisk statsminister.

Det minskade förtroendet för Lööf, de många avgångarna i tysthet och sidbytet till S och V får sin första egentliga test när väljarna går till valurnorna i september 2022. Att lita på unga, rika kvinnliga ”influensers” i storstad känns som en vansklig strategi.

Om 2-3 procentenheter av de 8,6 procent som röstade på C i förra valet istället väljer Kristdemokraterna, Moderaterna eller Sverigedemokraterna, talar mycket för att oppositionen mot Januariöverenskommelsen får egen majoritet i riksdagen.

Då har ju Annie Lööf ändå bidragit med något konstruktivt till svensk politik.