Polisen har ett omöjligt uppdrag när det gäller att utvisa de som inte ska vara i landet. Det kan ta en hel arbetsdag för en polis att hantera ett utlänningsärende eftersom byråkratin är omfattande. Samtidigt växer skuggsamhället med droger, brott och misär.
På grund av att politiken skapat byråkratiska och krångliga system kan det ta en polis en hel arbetsdag att hantera en enda person som påträffas utan tillstånd att vara i Sverige.
– Det händer således att det helt enkelt inte finns tid att hantera ett utlänningsärende. Ibland måste annat prioriteras. Alldeles för ofta finns inte heller lediga förvarsplatser. Och om det finns förvarsplatser och någon omhändertas betyder det ändå inte att personen kommer att utvisas.
Det avslöjar polisen Fredrik Kärrholm i debattartikel i Expressen.
Och även om man skulle lyckas få utvisning verkställd. Kommer de ofta tillbaka till Sverige. ”Häromdagen påträffade en kollega en alban som utvisats två gånger tidigare”, skriver Kärrholm.
Skuggsamhället växer
2018 uppskattades antalet personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd till cirka 50 000. Antalet är med säkerhet högre i dag, 2021. Skuggsamhället växer.
– Det egentliga problemet med skuggsamhället är inte att människor arbetar svart, om de i övrigt är hederliga. Denna typ av invandring åtföljs av andra problem som är vanligare i så kallade socioekonomiskt utsatta grupper: missbruk, brott, hemlöshet med mera. På längre sikt riskerar vi problem med omfattande social misär, skriver Kärrholm.
Förändringar som måste ske
Att med nuvarande förutsättningar stoppa utvecklingen är ett omöjligt uppdrag för polisen.
Kärrholm menar att den som ska utvisas, men inte frivilligt medverkar, bör placeras i säkert förvar utan möjlighet till frigivning på annat sätt än genom utvisning. Detta förvar bör även innebära en betydligt lägre levnadsstandard än i dag. Det skapar nödvändiga incitament för den enskilde att medverka och möjliggöra utvisningen. Som vanligt har Danmark kommit längre än Sverige.
En andra åtgärd är att stater som försvårar mottagandet av egna medborgare måste sättas under press. Indraget bistånd är en metod. Till exempel erhöll Irak förra året 388 miljoner kronor i svenskt bistånd.
Ett tredje förslag är att de som utan tillstånd återvänder till Sverige efter utvisning eller avvisning måste straffas.
Byråkratin kring dessa ärenden måste förenklas. Platserna i Migrationsverkets förvar behöver akut bli fler, konstaterar Kärrholm.