Sverigedemokraterna blickar framåt. Jimmie Åkesson vill se en majoritetsregering efter 12 år av minoritetsregeringar med mager reformagenda.
KOMMENTAR. Det skulle gynna en ny regering om det fanns en politisk överenskommelse mellan oppositionspartierna, menar Åkesson. Han nämnde januariöverenskommelsen men betonade att skillnaden är att ett framtida samarbete måste bygga på partier som vill gå i samma riktning.
Åkesson betonade att landet är i behov av en ”hög reformtakt” för att kunna ta itu med de många samhällsproblem som växer sig allvarligare under nuvarande regering.
Centrala frågor som partiledaren nämner är pensionerna, kriminal- och rättspolitiken, migration- och integrationspolitiken, och den svenska skolan.
– Vår bedömning är att vi i de allra flesta av de här viktiga frågorna är överens om riktningen med Moderaterna och Kristdemokraterna, och det är en väldigt bra början.
Därför har Åkesson framfört till Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch (KD) tankar om en avsiktsförklaring, att ”växla upp” samarbetet och identifiera riktningen för en ny regering. Hittills har inga sådana förhandlingar förts, men Åkesson betonade att samverkan sker dagligen mellan de tre partierna i riksdagens olika utskott.
Förbereder ”äntringsstyrka”
Allra helst skulle Sverigedemokraterna vilja planera ett regeringsövertagande lika grundligt som alliansen gjorde inför 2006, då man bildade en ändringsstyrka av högt uppsatta partitjänstemän som förberedde vilka utredningar som ska tillsättas, vilka lagförslag som är färdiga att lägga fram som propositioner och andra åtgärder för att regeringen snabbt ska kunna fatta avgörande beslut.
Partiet tittar också på hur koalitionsregeringar historiskt har fungerat, liksom på erfarenheter från grannländerna. Partiet avser att vara en part som stärker regeringen och reformarbetet i att ändra riktningen på utvecklingen i landet.
Gruppledaren Henrik Vinge berättade om att partiet höjer kompetensnivån inom riksdagskansliet och gör ett omtag kring sina talespersoner och kommer presentera en ”helt ny uppställning” inför nästa års riksårsmöte.
Partisekreteraren Richard Jomshof påpekade att Sverigedemokraterna redan leder en del kommuner, och att detta visar att partiet är redo att ta större ansvar efter nästa riksdagsval.
Ett moget parti
Åkesson var noga med att säga att partiet inte riktar några ”krav” mot de tilltänkta samarbetspartierna. Ordet krav har negativ laddning. Det är färdriktningen som är det viktiga, att man genom för viktiga reformer.
Samtidigt sa Åkesson att han förväntar sig att partierna får inflytande i förhållande till sin storlek. En röst på Sverigedemokraterna är en röst för att garantera att förändringar kommer att göras och att Reinfeldt-regeringens passivitet inte kommer att upprepas.
Det är en svår balansgång, att vara en pålitlig förhandlingspart med partier som tidigare missbrukat sin makt och samtidigt inte själv falla i fällan att bli en del av ett trött etablissemang, bli feta katter som är nöjda med läget.
Men den bild som framtonar är att Sverigedemokraterna numera är ett moget parti som klarar av denna balansgång och på det sättet kan åstadkomma de förändringar som Sverige så länge saknat.