Domstolarna begär 700 miljoner kr mer eftersom antalet åtal ökar och därmed väntetiden på rättegångar. Det kan hota tilltron till domstolarna och därmed rättssäkerheten, menar Domstolsverket.
Under 2020 ökade antalet icke avgjorda mål i tingsrätterna med tre procent jämfört med året före. I hovrätterna ökade de med 13 procent och i Högsta domstolen med hela 23 procent, från 843 till 1 041 mål.
– Det är viktigt för att domstolarna ska kunna hålla tempot uppe och inte börja lägga ärenden på hög, säger Leif Eriksson, ekonomidirektör på Domstolsverket till TT.
– Utan långsiktiga förutsättningar hotas tilltron till domstolsväsendet och därmed också rättssäkerheten, säger Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén i ett pressmeddelande.
Internationella biståndet ökar kraftigt
Samtidigt som svenska rättsväsendet går på knäna skickar S-ledda regeringen allt fler miljarder av skattebetalarnas medel till bistånd. Det internationella biståndet uppgår till 46,8 miljarder kronor i år vilket kan jämföras med att hela rättsväsendet – inklusive polis, åklagare, advokater, domstolar, tolkar – ligger på 56,4 miljarder kronor.
I statsbudgeten år 1999 var biståndet 13,2 miljarder kr och har alltså ökat med 250 procent på 22 år. Rättsväsendet var 1999 nästan dubbelt så stort som biståndet, 21,9 miljarder kronor, men de två posterna är 2021 mer jämnstora eftersom rättsväsendets ökning varit begränsat till 150 procent på 22 år.
*
Se intervju i ämnet hot Riks: