Ordningsproblemen på tåg och bussar växer – är ett tidens tecken

Av Redaktionen

9 februari 2021

Tågvärdar berättar om våld, spottloskor och hot med bombattrapper som slängs in i tåg. Bussförare och resenärer angrips. Allt oftare får biljettkontrollanter svårt att ta betalt eftersom resenärer fullständigt struntar i samhällets regler och normer.

Läget är i bland så illa att tågvärdarna låser in sig, och inte vågar ta betalt av resenärerna. Nu de senaste dagarna har Kumla pekats ut som en särskilt orolig station.

– Det finns ordningsproblem på andra håll i landet, men här är det något alldeles extra, sa SJ:s affärschef Jan Kyrk till Aftonbladet (betalvägg) häromdagen om våldet vid stationerna i Kumla och Hallsberg.

Trots utökad bemanning på tågen, extra bevakning av polis och systematisk polisanmälan av alla brott fortsätter problemen och nu överväger SJ att inte längre stanna i Kumla.

Problemen finns överallt i landet. I höstas meddelade Dalatrafik att sätta in extra bussvärdar och att ställa in avgångar på grund av ordningsproblem. Drogpåverkade personer antastar skolbarn på bussarna.

– Ingen ska behöva vara otrygg på bussen, sa då Dalatrafiks kvalitetschef Susanne Niklasson till SVT.

Senare ställdes 20 procent av busstrafiken från Fredriksberg till Ludvika in på grund av bråk och störningar av drogpåverkade.  

Konsekvensfri skola

Skolan är en nyckel, men pedagoger avvisar bestraffningar för dåligt beteende. ”Straff och många tillrättavisningar hjälper inte” menar Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet, och Martin Forster, forskar om konflikthantering på KI i en intervju i Forskning.se.

De menar att man istället ska berömma elever som kommer i tid till lektion.

Detta är ett totalt världsfrånvänt synsätt. När elever väl orsakar oro, bråk och störningar är inte beröm det som krävs, utan tydliga konsekvenser. Här ger de båda pedagogerna förvirrande svar.

– Lärare måste också våga ingripa effektivt mot kränkningar, bråk och mobbning. Det får inte finnas en undfallenhet bland lärarna, att eleverna upplever att lärarna inte kan eller vågar ingripa. Det sänker tilliten till lärarna och då blir klimatet genast sämre.

Men de förmedlar inte en enda bestraffning som är lämplig, utan talar bara om att förebygga bråk och att ge beröm för en som gör det som förväntas.

Detta är så otroligt typiskt för vår tid – man säger sig vara för ordning och reda men vägrar fullständigt och konsekvent att vidta någon enda bestraffning mot dem som står för ordningsstörningarna som blir allt mer omfattande, inte bara i skolan utan överallt i samhället där människor möts.

Skälet är att vänstern och liberaler är motståndare till all form av auktoritet. Lärarnas auktoritet är förintad genom pedagogiska värderingar som avvisar alla bestraffningar och därmed tar av lärarna all auktoritet. Biljettkontrollanter och tågvärdar har med auktoritetsmotståndet också förlorat möjligheten att utföra sitt jobb – att upprätthålla ordning och trivsel på stationer och allmänna transportmedel.

Den slutliga auktoriteten – polis och rättsstat – står på tur. Om vänstern och liberaler får fortsätta styra samhällets moralsyn saknar snart också polisen och domstolarna all auktoritet. Då utbryter den totala anarkin.

Det är tid att återta lärdomarna om hur ordning och trygghet värnas – genom att auktoriteter i samhället upprätthåller sin makt att bestraffa dem som bryter mot reglerna. Elever som är stökiga ska lämna klassrummet. Resenärer som vägrar betala och bespottar tågvärdar ska gripas och bötfällas.

Vänsterliberalernas lyckorike finns inte. Det är en ouppsåtlig fantasi, men som på vägen skapar ett farligt och mörkt samhälle där destruktiva krafter tar över.

Populärt