Näringslivet borde avvisa alla krav på kvotering, efter kön och sexuella minoriteter finns inget slut på vad som ska kvoteras. Det skriver företagaren Bijan Fahimi i DI-debatt.

Han vänder sig mot allt mer detaljerade krav på företag – om annat än det företagen är till för att producera, Identitetspolitik öppnar avgrund för företagen. Han anklagar näringslivet för feghet när det inte går emot vänstertrenden att se till yttre attribut istället för till människors kompetens.

– Bortsett från bisarra inslag i den typ av förslag där man ska behöva granska människors sexuella läggning och högst privata preferenser, går hela ansatsen emot det som är marknadsekonomins och det öppna samhällets överlägsenhet, nämligen betoningen på individen och på dugligheten, skriver Fahimi.

Mest jämlika samhället i världshistorien

I artikeln påpekar han att likhet inför lagen är fast förankrat i alla västerländska samhällen och att det finns ett djupt rotat och sunt motstånd mot diskriminerande beteenden.

– De identitetspolitiska ingreppen bygger på föreställningen att de västerländska samhällena är djupt präglade av rasism, kvinnoförtryck och diverse diskriminering. Sanningen är att vi lever i världshistoriens minst diskriminerande, mest jämställda och mest toleranta civilisation hittills, skriver Fahimi.

Feghet bedrar visheten

Såväl börsoperatören Nasdaq som världens största kapitalförvaltare Blackrock riktar nya krav på bolagsstyrelser om sådant som inte har med bolagens produktion och utveckling att göra.

– Reaktionerna från resten av näringslivet har positiva, vilket visar att man antingen är helt vilsen eller att fegheten bedrar visheten, menar Fahimi.

Destruktivitet och hatfylldhet

Identitetspolitiken skapar en offermentalitet som är skadlig och skapar motsättningar som inte finns.

– Jakten på diskriminering och förtryck sätter tyvärr långtgående destruktiva avtryck i den yngre generationen. Går man omkring som ung kvinna, som HBT-person eller person med invandrarbakgrund och ser sig själv som ett offer för diskriminering finns inte mycket energi och rum kvar för skapande och byggande. Hat och hämndbegär mot verkliga och påstådda privilegierade grupper får fotfäste och legitimitet, skriver Fahimi. 

Han har erfarenheter från det egna bolaget som inte använder kvotering. Men ändå råkar styrelseordföranden vara turk och finanschefen från Island, även om huvudägarna har iransk bakgrund. Alla verksamhetschefer är etniska svenska kvinnor, men det är ett utfall av att bolaget söker personer som lämpar sig bäst för uppdraget.

– Vi söker talang och utfallet blir mångfald. Inte alltid i form av kön och etnicitet utan utbildning, personlighetsdrag med mera.  Det är vad fri företagsamhet handlar om. Det är vad marknadsekonomin mår bäst av, avslutar Fahimi.