En ny forskningsstudie som omfattar drygt 3.000 dömda män visar att 60 procent är första eller andra generationens invandrare och att nära hälften tidigare dömts för våldsbrott.
8.820 våldtäkter och våldtäktsförsök rapporterades år 2019 till polisen. Sedan 2010 har antalet ökat med 44 procent, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå.
Forskargruppen vid Lunds universitet identifierat och kartlagt olika egenskaper och bakgrundsfaktorer hos samtliga dömda våldtäktsmän mellan 2000 och 2015. Någon liknande studie har aldrig tidigare gjorts.
Majoritet med invandrarbakgrund
Hälften av våldtäkterna utfördes av män födda utomlands. Ytterligare tio procent hade invandrarbakgrund. Totat alltså 60 procent av gärningsmännen var antingen första eller andra generationens invandrare.
Av dem med invandrarbakgrund var det vanligast att man föddes i Mellanöstern/Nordafrika (34,5 procent), därefter Afrika utom Nordafrika (19,1 procent), sedan Östeuropa (15 procent).
– Det här med invandrarbakgrund var ingenting vi undersökte specifikt, utan bara en av alla variabler. Men proportionerna här var något vi förvånades över, säger Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin och klinisk epidemiologi vid Lunds universitet till Kvällsposten (betalvägg).
Hälften av alla dömda våldtäktsmän har tidigare dömts för våldsbrott, och en tredjedel gick på någon form av socialbidrag. De bor oftare än andra i ett socialt utsatt område och har lägre IQ än genomsnittet (där omfattas dock de två tredjedelar för vilka det funnits mönstringsdata).
Stor andel utan tidigare kriminalitet
Forskarna har genom studien kunnat identifiera två olika typer av våldtäktsmän. Den ena är den förväntade: de med kriminell karriär och som kan ha missbruk och psykiska sjukdomar med sig. De lever lite på samhällets baksida med bidragsberoende, dåliga skolbetyg, lägre IQ och lägre stresskänslighet.
Men den större gruppen, en majoriteten, är inte kända av polisen sedan tidigare. De kan lättare slinker under radarn och är svårare att upptäcka.
– Det är lite överraskande att vi har personer som inte har någon kriminell karriär bakom sig men som ändå kan begå så här grova våldsbrott, säger kriminologen och docenten i akutsjukvård Ardavan Khoshnood.
Att den större gruppen dömda våldtäktsmän inte har tidigare brottslighet eller kända sociala problem i bagaget bör rimligtvis påverka arbetet hos polisens gärningsmannaprofilgrupp, menar han.
– Vanligtvis utgår de från statistik om vilka brott den här typen av gärningsmän tidigare begått. Men här har vi plötsligt en klass som knappt har begått någon brottslighet tidigare och som inte är speciellt socialt utsatta. Detta är den största gruppen våldtäktsmän, och det är människor som samhället missar. Det är bekymmersamt.